tag:blogger.com,1999:blog-56887410975368848582024-03-13T19:28:25.111+05:30માતૃત્વની કેડીએ...ભાવિ મહેમાનો (શિશુઓને) સમર્પિત...maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.comBlogger101125tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-61968302715747880002015-10-19T19:49:00.000+05:302015-10-19T19:49:09.867+05:30ઓડિયો સ્ટોરી : ' તારા વિના '<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
મિત્રો<br />
<br />
પ્રસ્તુત છે આજે એક ઓડિયો સ્ટોરી : ' તારા વિના '<br />
<br />
મૂળ લેખક : અજ્ઞાત<br />
ગુજરાતી લેખન / ભાવાનુવાદ : ડો. આઈ. કે .વીજળીવાળા<br />
પુસ્તક : હૂંફાળા અવસર<br />
<br />
<iframe frameborder="no" height="450" scrolling="no" src="https://w.soundcloud.com/player/?url=https%3A//api.soundcloud.com/tracks/229073456&auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true" width="100%"></iframe>
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-41705162576591510602014-11-02T17:22:00.000+05:302014-11-02T17:27:45.767+05:30શિશુના નામ ની શોધ એક અઘરુ કામ ...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<iframe frameborder="0" height="401" src="http://www.powtoon.com/embed/eHEcMgeF8NN/" width="640"></iframe>
<br />
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-29696401711317793002014-10-10T11:26:00.000+05:302014-10-10T11:26:31.561+05:30ગળથૂથી ની પરંપરા <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<object height="315" width="560"><param name="movie" value="//www.youtube.com/v/wqt8o2vLrPg?version=3&hl=en_US"></param>
<param name="allowFullScreen" value="true"></param>
<param name="allowscriptaccess" value="always"></param>
<embed src="//www.youtube.com/v/wqt8o2vLrPg?version=3&hl=en_US" type="application/x-shockwave-flash" width="560" height="315" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object>
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-44514041980336792132014-10-02T13:32:00.000+05:302014-10-02T13:32:50.475+05:30વાત એક ચકા અને ચકીની ....<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-62221460058030797472012-09-26T23:21:00.001+05:302012-09-26T23:23:23.002+05:30ગુજમોમ.કોમ - બેસ્ટ બ્લોગ - ગુજરાતી ( લાડલી મિડીયા એવોર્ડ 2011/12)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-s-c8xRMb8XQ/UGNAD1E464I/AAAAAAAACts/qcKCHDNo_RQ/s1600/Untitled-4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-s-c8xRMb8XQ/UGNAD1E464I/AAAAAAAACts/qcKCHDNo_RQ/s320/Untitled-4.jpg" width="314" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
વર્ષ 2011-12 માટે લિંગ સંવેદનશીલતા અને બેટી બચાવો અંગેના લાડલી મીડિયા એવોર્ડ (પશ્ચિમ શ્રેત્ર) તા. 22/9/2012ના રોજ જયપુર ખાતે યોજાયો. પોપ્યુલેશન ફર્સ્ટ દ્વારા આયોજીત અને યુનાઈટેડ નેશન ફોરમ ઓફ પીપલ (UNFPA) તથા આદિત્ય બિરલા ફાઉન્ડેશન દ્વારા પ્રાયોજીત આ પ્રતિષ્ઠિત એવોર્ડ માટે ગુજરાત, રાજસ્થાન, મહારાષ્ટ્ર અને ગોવાના તમામ પ્રકારના મીડિયા સાથે જોડાયેલા લગભગ 600 મીડિયા પ્રતિનીધીઓએ અરજી કરી હતી. જેમાંથી જૂરી પ્રક્રિયા દ્વારા 22 પ્રતિનીધીઓની આ એવોર્ડ માટે પસંદગી થવા પામી હતી. આમાં વેબ મીડિયા કેટેગરીમાં જામનગરના ડો. મૌલિક શાહ ની જ વેબ સાઈટ ગુજમોમ.કોમ ને ગુજરાતી ભાષાના બેસ્ટ બ્લોગ તરીકે જાહેર કરાયેલ. આ માટે તેમનું લેખન<a href="http://gujmom.com/index.php?option=com_content&view=article&id=85&Itemid=107&lang=gu" target="_blank"> “એક સવાલ જે મને દુઃખી કરે છે...!”</a> અત્યંત સરાહના પામેલ.<br />
<br />
ગુજમોમ.કોમ નું સર્જન અને વિમોચન ગત વર્ષે થયેલ. વિશ્વની સૌ પ્રથમ માતૃત્વ અને શિશુ સંભાળ અંગેની વેબ સાઈટ તરીકે એક જ વર્ષમાં અતિ લોકચાહના પામેલ છે. દુનિયાભરના ઈન્ટરનેટ પ્રેમી જેને ગોલ્ડ સ્ટાન્ડર્ડ માને છે તેવા ગૂગલ એનાલાયટીકસ ( સૌથી વિશ્વસનીય ઈંટરનેટ એનાલયટીક એંજીન ) દ્વારા મળતા આંકડાઓ મુજબ આ વેબસાઈટ હાલ દુનિયાના 58 દેશોમાં વાચક મિત્રો ધરાવે છે....! ગત વર્ષે વેબસાઈટ ને 1,90,532 ક્લિક્સ મળી. વેબ સાઈટમાં સગર્ભાવસ્થાની વિવિધ સારસંભાળ(આહાર-યોગ-મેડીકલ તપાસ- ભયજનક અવસ્થાઓ)- ડીલીવરી(સીઝેરીયન/નોર્મલ) વિશે, પ્રસુતિ પછીની સંભાળ, નવજાત શિશુ માટે ની વિવિધ તૈયારી (ક્પડા- સાધનો–રમક્ડા-જરુરી ઘર વપરાશની ચીજો) , નવજાત શિશુ માટેની સંભાળ (સ્તન પાન-ચેપથી બચાવ-કાંગારુ મધર કેર- નવડાવવા અને માલિશ વિશે ), નિઃસંતાન દંપતિ માટે સૂચનો જેવા અનેક વિવિધ વિભાગ ખૂબ સુંદર રીતે અપાયેલ છે.<br />
<br />
આ તમામ શ્રેય અને આટલા બહોળા વાચક વર્ગ સુધી પહોંચવુ આપના સાથ અને સહકાર વિના શક્ય ન હતુ. વેબસાઈટ ના વિમોચન થી જ આપના સૌ દ્વારા તેનો વ્યાપક પ્રચાર કરવા હું આપનો હાર્દિક આભારી છુ. હજુ પણ આપના માધ્યમ થી બહોળા વાચક વર્ગને જો આ વેબસાઈટ વિશે જાણકારી મળશે અને તેઓ લાભ લઈ શકશે તો અનેક માતાઓ અને નવજાતશિશુ ને સ્વસ્થ આરોગ્ય ની ભેટ મળશે. આપણી પોતાની ગુજરાતી ભાષાના માધ્યમમાં લોકોને ઉપયોગી થવાના મારા આ પ્રયત્નમાં આપ સૌ સહભાગી થશો તેવી નમ્ર વિનંતી.<br />
<div>
<br /></div>
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-46583387889710309872012-03-28T00:04:00.000+05:302012-03-28T00:05:44.749+05:30બનો ગુજમોમ ના શુભેચ્છક - બાળ મિત્ર ...!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span class="Apple-style-span" style="color: #555555; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 18px;"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-T6dskCdjfKk/T3IHZI-hrkI/AAAAAAAACCE/zFGmzJyv5Jg/s1600/%E0%AA%97%E0%AB%81+%E0%AA%9C%E0%AA%AE%E0%AB%8B%E0%AA%AE+%E0%AA%AE%E0%AA%BF%E0%AA%A4%E0%AB%8D%E0%AA%B0.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /><img border="0" height="492" src="http://4.bp.blogspot.com/-T6dskCdjfKk/T3IHZI-hrkI/AAAAAAAACCE/zFGmzJyv5Jg/s640/%E0%AA%97%E0%AB%81+%E0%AA%9C%E0%AA%AE%E0%AB%8B%E0%AA%AE+%E0%AA%AE%E0%AA%BF%E0%AA%A4%E0%AB%8D%E0%AA%B0.png" width="640" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
પ્રથમ વર્ષગાંઠ સમયે વાચક મિત્રોના અનેક સૂચનો અનુસાર હવે ગુજમોમ <a href="http://www.gujmom.com/">www.gujmom.com</a> ના ભાવિ પ્લાન આ મુજબ છે.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
1. આજ વેબ પર હજુ વધુ જરુરી એવી એપ્લીકેશન આપવી જેમકે બાળકની વય અનુસાર આદર્શ વજન – ઉંચાઈ દર્શાવતો સોફ્ટવેર , ડાયેટ પ્લાનર વિ.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
2. આ વેબ પર લાઈવ વેબીનાર કે જેના દ્વારા નિષ્ણાત તબીબ સરળ ગુજરાતી ભાષામાં પ્રસુતિ અને સગર્ભાવસ્થાના પ્રશ્નો અંગે માર્ગદર્શન પ્રતિ સપ્તાહ પૂરુ પાડે.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
3. આ જ વેબના બે અંગ્રેજી અને હિંદી ભાષાના સંસ્કરણૉ પણ લોંચ કરવા. જેથી ગુજમોમ ખરા અર્થમાં વિશ્વ વ્યાપી બને.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
4. ગુજમોમ માટે ખાસ ગુજરાતી ભાષામાં ઉપયોગી હેલ્થ વિડીયોનું સર્જન કરવુ.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
મિત્રો</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
આ સૂચિત પ્લાન પૂરા કરવા આશરે ત્રણ લાખ (three lacs) જેટલી રકમની આવતા એક વર્ષમાં જરુર રહે છે. જરુર છે માત્ર વાચક મિત્રો કે શુભેચ્છકો માંથી કોઈ ભામાશાની...! કોઈ કંપની – ટ્રસ્ટ કે સંસ્થા પણ આ કાર્ય માં મદદ રુપ થઈ શકે છે. આ માટે ગુજમોમ વેબ પર જો જરુર જણાય તો જાહેરાત પ્રસિધ્ધ પણ કરી શકાશે.</div>
<div style="font-size: 15px;">
</div>
<div style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
વાચક મિત્રો માત્ર 2500 રુ.નું દાન અર્પીને પોતાના શિશુના નામે એક લેખ અર્પિત કરી શકે છે. ગુજમોમ તેના બાળ શુભેચ્છકોનું બહુમાન વિવિધ લેખ પર શિશુનો ફોટોગ્રાફ નામ સાથે સાઈડપેનલ પર વર્ટીકલ એડ બેનર દ્વારા એક વર્ષ માટે કરશે.</div>
<div>
<div style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span class="myh3" style="color: #660000; font-size: 14px; font-weight: bold;">આપનું યોગદાન કેવી રીતે આપશો?</span><br />
<strong>ચેક /ડીમાન્ડ ડ્રાફ્ટ</strong></div>
<div class="divbox" id="g-dd" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: whitesmoke; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-color: rgb(235, 235, 235); border-bottom-style: solid; border-bottom-width: thin; border-left-color: rgb(235, 235, 235); border-left-style: solid; border-left-width: thin; border-right-color: rgb(235, 235, 235); border-right-style: solid; border-right-width: thin; border-top-color: rgb(235, 235, 235); border-top-style: solid; border-top-width: thin; color: black; font-size: 15px; line-height: 22px; padding-bottom: 5px; padding-left: 5px; padding-right: 5px; padding-top: 5px; text-align: justify; width: 550px;">
આપ અમોને આપનું યોગદાન ચેક /ડીમાન્ડ ડ્રાફ્ટ દ્વારા "Aalap creative communication" ના નામે આલાપ ક્રિએટીવ કોમ્યુનિકેશનના સરનામે મોકલી શકો.<br />
અમારુ એકાઉન્ટ નં - 325120110000138<br />
બ્રાંચ - બેંક ઓફ ઈંડીયા - હોસ્પીટલ રોડ , જામનગર.(ગુજરાત- ભારત )</div>
<div style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; text-align: justify;">
<strong>નેટબેંકીગ</strong></div>
<div class="divbox" id="g-nb" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: whitesmoke; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; border-bottom-color: rgb(235, 235, 235); border-bottom-style: solid; border-bottom-width: thin; border-left-color: rgb(235, 235, 235); border-left-style: solid; border-left-width: thin; border-right-color: rgb(235, 235, 235); border-right-style: solid; border-right-width: thin; border-top-color: rgb(235, 235, 235); border-top-style: solid; border-top-width: thin; color: black; font-size: 15px; line-height: 22px; padding-bottom: 5px; padding-left: 5px; padding-right: 5px; padding-top: 5px; text-align: justify; width: 550px;">
અમારુ એકાઉન્ટ - નં - 325120110000138<br />
બેંક IFSC : BKID0003251<br />
બ્રાંચ - બેંક ઓફ ઈંડીયા - હોસ્પીટલ રોડ , જામનગર.(ગુજરાત- ભારત )</div>
<div style="line-height: 25px; margin-bottom: 1em; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 1em; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px; text-align: justify;">
<strong>સાઈટ સંચાલકનું સરનામું</strong><br />
આલાપ ક્રિએટીવ કોમ્યુનિકેશન<br />
201 – ક્રિશ્ના એપાર્ટમેંટ<br />
પાર્ક કોલોની<br />
જામનગર (ગુજરાત)<br />
ફોન – 09825865669<br />
Email : aalapcc@gmail.com</div>
</div>
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-77972048359767836372011-09-28T22:58:00.000+05:302011-09-28T23:06:30.106+05:30ડો.પ્રજ્ઞા પૈ – એક વિરલ વ્યક્તિત્વ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">મિત્રો, આજે એક અનોખા
ડોક્ટર અને માતૃબાળ અને સમાજ ઉપયોગી સાહિત્યના દંતકથા સમાન લેખક ડો. પ્રજ્ઞા પૈ ની
વાત... મારા જેવા અનેક લોકો જેમને વાંચીને લખવાની પ્રેરણા મેળવે છે તેવા આ ગુજરાતી લેખક ની જીવન વિશેની વાત અને તેમનો સંદેશ આપના સુધી પહોંચાડવાનો મારો આ પ્રયાસ
ચોક્ક્સ આપને સ્પર્શશે. એક પત્ર ઈન્ટરવ્યુ દ્વારા મેં તેમને પૂછેલા પ્રશ્નો અને
જવાબ પ્રસ્તુત છે.<span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"> </span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><br /></b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-usmcCVTO2qg/ToNXgrkcaYI/AAAAAAAAB0Q/5tbXlAPT5to/s1600/Dr_Pragna_Pai.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-usmcCVTO2qg/ToNXgrkcaYI/AAAAAAAAB0Q/5tbXlAPT5to/s1600/Dr_Pragna_Pai.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">ડો. પ્રજ્ઞા પૈ MD(Ped) DCh , FIAP વય: 70 વર્ષ</span></b></span></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">અભ્યાસ વિશે </span></b><b><o:p></o:p></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">પ્રારંભિક અને ઉચ્ચ
મેડીકલ અભ્યાસ નાયર હોસ્પીટલ અને ટોપીવાલા નેશનલ મેડીકલ કોલેજમાં કરી એમ.ડી
(પેડીયાટ્રીક્સ) ડી.સી.એચ તરીકે ડીગ્રી હાંસલ કરી. તેજ સંસ્થામાં સૌ પ્રથમ લેક્ચરર તરીકે અને પછી વિવિધ પદોન્નતિ
દ્વારા પ્રોફેસર અને વિભાગ પ્રમુખ તરીકે 16 વર્ષ સેવા નિભાવી. ત્યારબાદ મુંબઈની
સૌથી મોટી કે.ઈ.એમ. હોસ્પીટલ અને શેઠ જી.એસ. મેડીકલ કોલેજ ના ડીન તરીકે 10 થે વધુ
વર્ષ સેવા બજાવી અને ખૂબ ખ્યાતિ પ્રાપ્ત કરી. ઈ.સ. 1999થી સેવા નિવૃત થયા બાદ પણ
અનેક રાસ્ટ્રીય અને આંતર રાષ્ટ્રીય સંસ્થાઓમાં સલાહકાર કે વિષય નિષ્ણાત તરીકે
પ્રવૃત રહ્યા. તેમના અનેક રીસર્ચ પેપરો રાષ્ટ્રીય અને આંતરરાષ્ટ્રીય સ્તરે ખ્યાતિ
પામ્યા છે. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">લેખક તરીકે </span></b><b><o:p></o:p></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જન્મભૂમિ પ્રવાસી -
સંદેશ – મુંબઈ સમાચાર જેવા ખ્યાતિપ્રાપ્ત અખબારો માં પંદર વર્ષથી વધુ સમય થી
સામાન્ય આરોગ્ય,માતા અને શિશુ સંભાળ, સમાજીક દૂષણો, જીવન જીવવાની કલા, મેનેજમેન્ટ
વિ. વ્યાપક વિષયો પર સતત તેમની કોલમ પ્રકાશિત થાય છે. અનેક ગુજરાતી અને અંગ્રેજી
મેગેઝીનમાં તેમના લેખ પ્રકાશિત થયા છે. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ગુજરાતી અને અંગ્રેજી
ભાષામાં તેમના 24 થી વધુ પુસ્તકો પ્રકાશિત થયા છે અને વિવિધ ક્ષેત્રીય ભાષામાં
અનુવાદિત થયા છે. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ડોક્ટર થવાનું કારણ ....
! </span></b><b><o:p></o:p></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> રૂપાળી અને ગોરી ત્વચા
ધરાવતી મારી માતાએ 21 વર્ષની વયે મને જન્મ આપ્યો બે દિવસ પછી પ્રસૂતાને ‘ બોલાવવા’
આવેલા મારા દૂરના મારા મામીએ મને જોતા વેંત કહ્યુ </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> નીલીબેન ની બેબી આટલી કાળી ...! </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">અરરર....!. આને લેશે કોણ ...! </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> આવી ટકોર હૈયા સોંસરવી ઉતરી જાય તે સહજ છે. મારી
ત્વચાનો રંગ ઉઘાડવા – હળદર, લીંબુ,હાઈડ્રોજન પેરોક્સઈડ અને તે સમયે મલતા
‘ફ્લોરોઝોન’ નામક વ્હાઈટનીંગ ક્રીમ વિ. માતાએ અજમાવી જોયા...! સાથે સાથે મારા મનમાં ઉચ્ચ શિક્ષણનું મહત્વ
ઠસાવવા તે કહેતા કે </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> લગ્ન ન કર્યા હોય પણ ખૂબ ભણેલી સ્ત્રીઓ એકલી સ્વનિર્ભર રહી શકે છે. તું </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">I.C.S. ( </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">હાલનું </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">I.A.S.)</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> અથવ સમકક્ષ મેડીકલ અભ્યાસ કરજે. !! </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> બસ
પછી ભણવામાં મેં પાછી પાની નથી કરી અને નસીબમાં ડોક્ટર થવાનું લખ્યુ હશે તો આ
પ્રોત્સાહક બળ વડે તે બની....! </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">લખવાનો વિચાર કેમ આવ્યો ...!! ?</span></b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">”</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> બહુ નાની વયથી હું થોડુ લખતી. મારા સાક્ષર નાના (સ્વ.રામભાઈ બક્ષી)
લખવાનું સતત ઉત્તેજન આપતા અને મારા લખાણો છપાતા પણ ખરા...! કે.ઈ.એમ. હોસ્પીટલના
ડીન (અધિષ્ઠાતા) તરીકે જવાબદારી સ્વીકાર્યા પછી વ્યસ્તતા વધી જતા હું બાળદર્દીઓ –
માતાઓ વાલીઓ વિ. ને ઓછો સમય ફાળવી શકતી... અને તેથી પરોક્ષ રીતે મારી સલાહ અને
વિવિધ ઉપયોગી માહિતી તેમના સુધી પહોંચાડવાના વ્યાપક પ્રયાસ રૂપે મેં નિયમિત
પ્રશ્નોત્તરી, લેખ અને પુસ્તકો માતે લેખન શરુ કર્યુ અને અખબારો તથા સામાયિકો માટે
કોલમ લખવાનું બીડુ ઉપાડ્યુ. જે આજ પર્યંત ચાલુ છે. ..! </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">પરિવારનો ફાળો </span></b><b><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> પરિવારનો સહકાર અને ઉત્તેજન સતત મળતા રહ્યા અને મારા પતિ અને સંતાનોએ
કેટલીક વાર દૂર રહીને પણ મને ખલેલ વગર લખવાનો સમય આપ્યો. જીવનના દરેક પગથિયે
વિકસવાની તક પણ આપી. </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">કયુ કાર્ય વધુ તક મળે તો કરવા ઈચ્છો છો ....! ? </span></b><b><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">તક સતત મળતી જ રહી છે. જે પ્રવૃતિ બાળકો માટે –માતા પિતા માટે - વડીલોમાટે
અને સમાજ માટે ઉપયોગી હોય તે કરવી મને ગમે છે. આ પ્રવૃતિ કરવાની વધુ ક્ષમતા મળે તો
મને ગમશે...!</span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">”</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આજના માતા પિતાને માટે સંદેશ...<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">”</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> પ્રત્યેક બાળકને પોતાનું આગવુ –અજોડ અસ્તિત્વ,બંધારણ અને વ્યક્તિત્વ હોય
છે. તેને ચાવી દીધેલા રમકડાની જેમ કે કઠપૂતલીની જેમ આપણી મરજી કે ઘેલછા કે અપેક્ષા
મુજબ ન નચાવી શકાય ..! પુસ્તકો, લેખ, નેટ પરથી મળેલી માહિતી ઉપયોગી છે પરંતુ બાળ
ઉછેર માટે અંતઃસ્ફૂરણા,સહનશીલતા અને પ્રેમ એ વૈજ્ઞાનિક માહિતીથી પણ વધુ મહત્વના
છે. અનુભવી વ્યક્તિના સૂચનો પણ લાભદાયી નીવડી શકે. </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> ભવિષ્યની ચિંતાનો બોજ લઈ ચિંતિત રહેવાને બદલે
બાળકો બાળપણ માણે – માતાઓ માતૃત્વ માણે અને સતત બીજાની સાથે સરખામણી કરવાનું ટાળે
તેમાં જ ડહાપણ ...!!! </span><span lang="GU" style="font-family: 'Times New Roman', serif;">“</span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com1Jamnagar, Gujarat, India22.4666667 70.066666722.3492792 69.9087382 22.5840542 70.2245952tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-28891985203193039772011-08-16T10:39:00.002+05:302011-08-16T10:47:34.568+05:30સૂરસંવાદ રેડીયોના ઉદઘોષક આરાધનાબેન ભટ્ટનો ઈન્ટરવ્યુ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-bdaZvKv8Vtc/Tkn9M3SzK6I/AAAAAAAABaA/UMENk5t1X0M/s1600/aaradhna+bhatt.+2+jpg.jpg" imageanchor="1" style="display: inline !important; margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-bdaZvKv8Vtc/Tkn9M3SzK6I/AAAAAAAABaA/UMENk5t1X0M/s1600/aaradhna+bhatt.+2+jpg.jpg" /></a></div>
<br />
મિત્રો<br />
સૂર સંવાદ રેડીયો - ઓસ્ટ્રેલિયા કે જે ઓસ્ટ્રેલિયા ખાતે નો એક માત્ર ગુજરાતી રેડીયો છે. તેની શરુઆતને 4 વર્ષ પૂર્ણ થયા તે નિમિતે રેડીયોના સ્થાપક અને ઉદધોષક આરાધનાબેન ભટ્ટ દ્વારા સૌ શ્રોતા મિત્રો અને શુભેચ્છકોને પૂછવામાં આવ્યુ કે આ ચતુર્થ વર્ષગાંઠ પરના કાર્યક્રમમાં શું ખાસ કરવુ કે જે સહુ કોઈ માણી શકે અને પ્રસંગોચિત હોય ... ઘણા બધા મિત્રો એ શુભેચ્ચ્છા અને વિચાર મોકલ્યા . મને વિચાર આવ્યો કે ગુજરાતના અનેક મિત્રો અને કલા રસિકોના ઈન્ટરવ્યુ આરાધનાબેને કર્યા છે તો આ વખતે કેમ ન આરાધનાબેનનો ઈન્ટરવ્યુ આ લોકોમાંથી કોઈ એક કરે ?!! મેં આ વિચાર આરાધના બેનને રજૂ કર્યો અને એમને અ અ આ વિચાર ખૂબ પસંદ પડ્યો....!<br />
<br />
અને સર્જાયો એક રીવર્સ સિન્ગલ્સ ... જેમાં હું હતો માઈકની આ બાજુએ અને આરાધનાબેન હતા સામેની બાજુએ ... અમોએ ફોન દ્વારા એક ઈન્ટર્વ્યુ કર્યો જેમાં સૂરસંવાદ અને આરાધનાબેન વિશે ઘણી અંતરંગ વાતોની ચર્ચા થઈ...<br />
<br />
આપ સર્વે ને સાંભળવાને અર્થે આજે રજૂ કરુ છુ....<br />
<br />
<br />
<object height="81" width="100%"> <param name="movie" value="http://player.soundcloud.com/player.swf?url=http%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F21148982">
</param>
<param name="allowscriptaccess" value="always">
</param>
<embed allowscriptaccess="always" height="81" src="http://player.soundcloud.com/player.swf?url=http%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F21148982" type="application/x-shockwave-flash" width="100%"></embed> </object> <a href="http://soundcloud.com/gujmom/interview-of-aaradhnaben-bhatt">Interview of aaradhnaben bhatt.(4th anniversary of sur samvad)mp3</a> by <a href="http://soundcloud.com/gujmom">gujmom</a>
<br />
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.
- ડો.મૌલિક શાહ
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ
જામનગર (ગુજરાત)</div>
</div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-68386889632240674922011-08-03T19:43:00.000+05:302011-08-03T19:43:33.092+05:30આવશ્યક નવજાત શિશુ સંભાળ(Essential Newborn Care)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="510" src="http://www.youtube.com/embed/gukDCcE-tW4" width="640"></iframe></div>
<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-39818043177161510162011-07-30T09:24:00.002+05:302011-07-30T09:24:52.618+05:30dancing infants<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><iframe width="640" height="510" src="http://www.youtube.com/embed/Bd6f_YEjVK0" frameborder="0" allowfullscreen></iframe><br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-11970459851205487062011-05-07T16:52:00.002+05:302011-05-10T16:39:58.963+05:30મધર્સ ડે સ્પેશ્યલ (Mothers' Day Special)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><br />
<div class="MsoNormal"><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જીવનદાયીની માતાને શત શત પ્રણામ </span></b><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-6bVuFhoUBMs/TcUqvp9LjYI/AAAAAAAABYQ/oBLupG1E-9U/s1600/123.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="188" src="http://2.bp.blogspot.com/-6bVuFhoUBMs/TcUqvp9LjYI/AAAAAAAABYQ/oBLupG1E-9U/s200/123.JPG" width="200" /></a><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આ દુનિયામાં ઈશ્વર ઈચ્છાથી જો કોઈ અદભૂત પરિવર્તન આવતુ હોય તો એ છે કોડભરી કન્યાનું માતા બનવુ. જેમ મહેમાન ઘેર આવવાના હોય ત્યારે ઘરની સજાવટ અને સુશોભન કંઈ ઓરજ હોય તેમ માતા બનનારી સ્ત્રીના શરીર-મન-વિચાર-વાણી અને વર્તનમાં આમૂલ પરિવર્તન આવે છે. આ સમગ્ર પરિવર્તન કે જે સ્ત્રીના જીવનને અદભૂત મોડ આપે છે. એક મંઝીલ આપેછે એક એવી ઉંચાઈનું નામ એટલે મા...! આ </span>“<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">મા </span>”<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">બનવુ પણ સહેલુ નથી કારણકે નવ માસના ગર્ભધાન પછી આકરી પ્રસૂતિની પીડા અને શિશુપાલનની અઢળક જવાબદારી એ અનેક બલિદાન માંગી લે છે. અને આ બધુ એક સંપૂર્ણ નિસ્વાર્થ ભાવનાથી માત્ર પોતાના દેવના દીધેલા માટે.....! </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">કહેછે કે ઈશ્વર બધે પહોંચી શકે તેમ ન હતો અને એટલે જ તેણે મા નું સર્જન કર્યુ ...! આવી ઈશ્વરનું મૂર્તિમંત સ્વરુપ એવી સંસાર ની તમામ માતાઓને આજે મધર્સ ડે પર હાર્દિક વંદન અને શુભકામનાઓ...!</span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ઘણા લોકો કહેશે કે આ મધર્સ ડે તો પશ્ચિમી રિવાજ છે પણ શું માનું ગૌરવ કરવા માટે આપણને દેશ-ભાષા અને સંસ્કૃતિના બંધનો નડી શકે ખરા </span>? !! . <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આવો તપાસીએ મધર્સ ડે નો ઈતિહાસ ... </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><b>‘</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">મધર્સ ડે</span></b><b>’</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> નો ઈતિહાસ</span></b><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ઈતિહાસની તવારીખ તપાસીએ તો આન્ના મારીયા રેવીસ જાર્વીસ નામની અમેરીકન મહિલાએ સૌપ્રથમ ઈ.સ. 1850 માં મધર્સ વર્ક ક્લબ ની સ્થાપના કરી હતી જેનુ મુખ્ય ધ્યેય તે વિસ્તારના ગરીબ લોકોને સહાય કરવાનું અને લોકોને સ્વચ્છતા પ્રત્યે સભાન કરવાનું હતુ. એ સમયે અચાનક ફાટી નીકળેલા યુધ્ધમાં આન્ના અને તેના સહયોગીઓએ ઘાયલ સૈનિકોને મદદ કરી અને સારવાર અપાવી. આ નૂતન કાર્ય તેમણે દેશ કે સીમાડા ધ્યાનમાં લીધા વગર યુધ્ધમાં ઘાયલ તમામ સૈનિકોને સમાન ગણી ને કર્યુ અને માનવતાની મિસાલ કાયમ કરી..! શાંતિ અને માનવતાનો આ સંદેશ તેમણે યુધ્ધ પૂરુ થયા પછી પણ જીવનપર્યંત જાળવી રાખ્યો. આન્ના મારીયાનું 12 મે 1907ના અવસાન થયુ એ પછી તેની જ પુત્રી અન્ના જાર્વીસે પોતાની માતા અને તેના સત્કર્મોને જીવંત રાખતા વિશ્વભરની માતાઓને આ દિવસે વર્ષમાં એક વખત ગૌરવ અપાવવા રુપે મધર્સ ડે ઉજવવાનું એલાન કર્યુ. શરુઆતમાં માત્ર થોડા ગામ સુધી સીમિત રહેલ આ ઉજવણી થોડા સમયમાં રાસ્ટ્રપતિ વુડ્રો વિલ્સને મે માસ ના બીજા રવિવારને </span>‘<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">મધર્સ ડે </span>‘ <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">તરીકે ઉજવવાનું અને તે દિવસે રાષ્ટ્રીય અવકાશ(રજા)નું એલાન કરતા રાષ્ટ્રીય તહેવાર સમાન બની ગયુ. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ભારતમાં મહારાષ્ટ્ર માં પાઠારે પ્રભુ સમાજ દ્વારા માતાનું મહિમા ગાન કરતો એક માતૃત્વ દિવસ ચોક્કસ ઉજવાય છે પણ તેની પાછળનો ઉદ્દેશ્ય મોર્ડન મધર્સ ડે થી થોડો જૂદો છે. આથી ભારતના લોકો પણ આજના ડીજીટલ યુગ માં અમેરીકાને અનુસરી મધર્સ ડે દર વર્ષે મે માસના બીજા રવિવાર ના રોજ ઉજવે છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><b>‘</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">મધર્સ ડે</span></b><b>’</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> નું વ્યાપારિકરણ </span></b><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">કાર્ડ- ગીફ્ટસ-ચોકોલેટ ના ઉત્પાદકોએ આ દિવસનો ખૂબ પ્રચાર કરી અને પોતાની ચીજોનું મધર્સ ડે ના ઉપલક્ષે માર્કેટીંગ કર્યુ. ધીમે-ધીમે આ દિવસનો મૂળ મર્મ માર્યો ગયો અને લોકો માતા પ્રત્યે પોતાની ફરજ ભૂલીને તેના બદલે માત્ર કાર્ડ મોકલી સંતોષ મેળવતા થયા...! આ સમગ્ર વ્યાપારિકરણથી વ્યથિત બની આન્નાએ મધર્સ ડે નો વિરોધ કરવાનું ચાલુ કર્યુ... તેના મતે આ મધર્સ ડે નહિ પણ </span>“<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">હોલમાર્ક* ડે </span>“<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">(*હોલમાર્ક એક પ્રતિષ્ઠીત કાર્ડ બનાવતી કંપની છે. ) કહેવાનું ચાલુ કર્યુ ...! તેમના મતે માત્ર કાર્ડ આપવાથી માતા પ્રત્યે સન્માન નહિ પણ માત્ર એક આળસ પ્રદર્શિત થાય છે... આન્નાએ આ વ્યાપારિકરણ થી અત્યંત દુઃખી થઈ મધર્સ ડે ઉજવણી બંધ કરવા જીવન ભર પ્રયાસો કર્યા. ! કદાચ કોઈ કાર્ડ કંપની પાસે સમજૂતિ કરી ઘણા પૈસા કમાઈ શકે તેવી પરિસ્થિતિ હોવા છતા આન્નાએ આજીવન મધર્સ ડે ના વિરોધમાં પોતાનું જીવન અત્યંત ગરીબ હાલતમાં ગાળ્યુ. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">પંચ લાઈન </span></b><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ખેર કાર્ડ નો મહિમા એસ.એમ.એસ અને ઈમેલના જમાનામાં થોડો ઓછો ચોક્કસ થયો છે પણ આખરે માતાને ગૌરવ આપવાના ઉદ્દેશ્ય થી સ્થપાયેલ આ દિવસ એક શિષ્ટાચાર અને માત્ર દેખાડો બની ને રહી જાય છે. મોટા ભાગના લોકો આ દિવસથી અજાણ હોય છે અને થોડા ઘણા જે જાણે છે તે સોશ્યલ નેટવર્કીંગ સાઈટ્સ પર કે અન્ય સંચાર માધ્યમ દ્વારા પોતાનો માતૃપ્રેમ પ્રગટ કરે છે. જોકે વધી રહેલા વૃધ્ધાશ્રમો અને ઘરડાઘરો મધર્સ ડે જેવો દિવસ ખરેખર આપણે મનાવવો જોઈએ કે કેમ તેના પર પ્રશ્નાર્થ ચિહ્ન ચોક્ક્સ મૂકે છે...! . </span><br />
<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"></span><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span><b>આ સાથે આરાધનાબેન ભટ્ટ - સૂર સંવાદ રેડીયો - સિડની- ઓસ્ટ્રેલિયા દ્વારા લેવાયેલ મારો મધર્સ ડે સંબંધી ઈંટરવ્યુ પણ મૂકેલ છે </b><br />
<object height="81" width="100%"> <param name="movie" value="http://player.soundcloud.com/player.swf?url=http%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F14885859&show_comments=true&auto_play=false&color=624dff"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed allowscriptaccess="always" height="81" src="http://player.soundcloud.com/player.swf?url=http%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F14885859&show_comments=true&auto_play=false&color=624dff" type="application/x-shockwave-flash" width="100%"></embed> </object> <a href="http://soundcloud.com/gujmom/mothers-day-interview-by">Mother's day Interview by Aaradhnaben Bhatt</a> by <a href="http://soundcloud.com/gujmom">gujmom</a><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">કેટલાક મમળાવવા લાયક અવતરણો </span></b><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></b></div><div class="MsoNormal">“ <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">શિશુનો જન્મ એ માતાનો પણ પુનઃજન્મ છે કારણકે આ પહેલા તે માત્ર </span>‘<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">સ્ત્રી </span>‘<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">હતી...! </span>‘<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">માતા</span>’<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> એ તેનો અત્યંત નાવીન્યપૂર્ણ અવતાર છે.</span>”<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> – <b>રજનીશજી </b></span><b>‘ </b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ઓશો </span></b><b>‘<o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><b><br />
</b></div><div class="MsoNormal">“ <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">શહેરી માતા બાળકને સતત </span>‘<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">ડીલીવર</span>’<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> કરે છે ...! પહેલા ટેબલ પર અને પછી સ્કૂટર/કાર દ્વારા</span><span lang="GU"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> જીવન પર્યંત ...!</span>” <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> – <b>પીટર દ વ્રાઈસ</b> </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal">“ <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જગત માં માત્ર એક જ બાળક સૌથી સુંદર છે અને દરેક માતા પાસે તે છે. ...!</span>” – <b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">એક ચીની કહેવત</span></b></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જ્યારે એક રોટલી ના ચાર ટૂક્ડા હોય અને ખાવા વાળા પાંચ હોય ત્યારે જે સૌથી પહેલા બોલે કે મને ભૂખ નથી તે વ્યક્તિ એટલે મા ...! – <b>ટેનેવા જોર્ડન </b></span><b><o:p></o:p></b></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal">“ <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">હાલરડુ એ એક એવી પ્રક્રિયા છે કે જે માતાને મનુષ્ય થી સંત નો દરજ્જો આપે છે. </span>“ - <b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જેમ્સ ફેંટન</span></b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-73847810745204474322011-03-20T13:02:00.000+05:302011-03-20T13:02:25.848+05:30વિશ્વની સૌપ્રથમ માતૃત્વ અને શિશુસંભાળ તથા રસીકરણ અંગેની ગુજરાતી વેબ નું વિમોચન્.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><br />
<div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">સહર્ષ જણાવવાનું કે સૌ પ્રથમ વખત ગુજરાતી ભાષામાં મારા દ્વારા રચિત </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">માતૃત્વ અને શિશુ સંભાળ અંગેની વેબ સાઈટ – </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><a href="http://gujmom.com/">gujmom.com</a></span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">2.<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">બાળકોનાં રસીકરણ અંગેની વેબ સાઈટ – </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><a href="http://www.bal-rasikaran.com/">bal-rasikaran.com </a></span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">3.<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="mso-bidi-language: GU;">“</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">બાળકોનું રસીકરણ</span><span style="mso-bidi-language: GU;">”</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> પુસ્તક </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-family: Shruti, sans-serif; font-size: 15px; font-weight: normal; line-height: 17px;">ના વિમોચન નો પ્રસંગ જામનગર ખાતે તા. 19-3-2011 ના યોજેલ</span><b> </b>જેમાં પ્રોફેસર વસુબેન ત્રિવેદી ના વરદ હસ્તે વેબ સાઈટ અને પુસ્તકો રીલીઝ થયા.</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh4.googleusercontent.com/-EXw2atql864/TYWskQKVb1I/AAAAAAAABWA/MaLpHakmLEQ/s1600/DSC_7680.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://lh4.googleusercontent.com/-EXw2atql864/TYWskQKVb1I/AAAAAAAABWA/MaLpHakmLEQ/s400/DSC_7680.JPG" width="400" /></a></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><b><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p><br />
</o:p></span></b></div><div class="MsoNormal"><b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://gujmom.com/">gujmom.com</a></span></b><b><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span></b><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">વિશે</span><b><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></b></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">સગર્ભાવસ્થાથી જ અનેક સપનાઓથી અંજાયેલ આંખોમાં ભવિષ્ય અંગે અનેક ચિંતાઓ અને અનેક પ્રશ્નો પણ ઉમટી ઉઠે છે. આ દરેક પ્રશ્નોનું નિરાકરણ લાવવા જરુર પડે છે માર્ગદર્શક મિત્રો- તબીબી સલાહ અને વૈજ્ઞાનિક સાહિત્યની...! પરંતુ આવા મિત્રો હોવાનું સદભાગ્ય દરેક વ્યક્તિને સાંપડતુ નથી. વળી તબીબ મિત્રો પોતાના વ્યસ્ત સમયમાં દરેક નાની બાબતોનું ઝીણવટભર્યુ માર્ગદર્શન આપી શક્વાને અસમર્થ હોય છે. વૈજ્ઞાનિક સાહિત્યની સદાય ઉણપ રહી છે ખાસ કરીને આપણી ભાષામાં...! અંગ્રેજી ભાષામાં ઉપલબ્ધ સાહિત્ય સમાજ્ના દરેક વર્ગને લાગુ પડે તેવુ હોતુ નથી અને તેમાંની ઘણી ખરી માહિતી પશ્ચિમી સંસ્કૃતિ અનુસાર હોય છે આથી ભારતીય પરિવારોને ઘણી સલાહ અનુચિત પણ લાગે છે. ઘણી વેબ સાઈટ પરની માહિતી ઘણી વખત પ્રાયોજકનું<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>વ્યવાસાયિક હિત જાળવવા વૈજ્ઞાનિક માહિતી સાથે ચેડા પણ કરે છે. આથી એક સંપૂર્ણ વૈજ્ઞાનિક માહિતી સભર સ્ત્રોત કે જે આપણી ભાષામાં કોઈ પણ વ્યાવાસાયિક અભિગમ વગર જરુરી જ્ઞાન પીરસે તેની અત્યંત જરુરિયાત અનુભવાઈ રહી છે. આ જરુરીયાત ને સંતોષવા મારા પ્રથમ પુસ્તક </span><span style="mso-bidi-language: GU;">´ </span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">માતૃત્વની કેડી</span><span lang="GU" style="mso-bidi-language: GU;"> </span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">એ</span><span style="mso-bidi-language: GU;"> ’</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> નું સર્જન કર્યુ અને તેની અપાર સફળતા પછી દૂર-સૂદૂર ના લોકોને ઘેર બેઠા વધુ સુંદર રીતે સચિત્ર અને ઓડીયો તથા વિડીયો સાથે આ માહિતી આપવાના હેતુ થી આ વેબ સાઈટ નું સર્જન થયુ છે.</span><span lang="GU" style="mso-bidi-language: GU;"> </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">વેબ સાઈટમાં <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>સગર્ભાવસ્થાની વિવિધ સારસંભાળ(આહાર-યોગ-મેડીકલ તપાસ- ભયજનક અવસ્થાઓ)- ડીલીવરી(સીઝેરીયન/નોર્મલ) વિશે</span><span style="mso-bidi-language: GU;">, </span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">પ્રસુતિ પછીની સંભાળ</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> નવજાત શિશુ માટે ની વિવિધ તૈયારી (ક્પડા- સાધનો–રમક્ડા-જરુરી ઘર વપરાશની ચીજો) </span><span style="mso-bidi-language: GU;">, </span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">નવજાત શિશુ માટેની સંભાળ (સ્તન પાન-ચેપથી બચાવ-કાંગારુ મધર કેર- નવડાવવા અને માલિશ વિશે )</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> નિઃસંતાન દંપતિ માટે સૂચનો જેવા અનેક વિવિધ વિભાગ ખૂબ સુંદર રીતે અપાયેલ છે. વળી જો વાચક મિત્ર ને કોઈ પ્રશ્ન હોય તો તે પૂછવા માટે વિભાગ અને ડીલીવરીની સંભવિત તારીખ ગણતરી માટે ખાસ ગેઝેટ પણ છે. <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-language: GU;"><a href="http://bal-rasikaran.com/">bal-rasikaran.com</a> </span></b><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">વિશે<b><o:p></o:p></b></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>વૈજ્ઞાનિક સંશોધનોની હરણફાળે રક્ષણ આપતી અનેક રસીઓ શોધી કાઢી છે પરંતુ આ લિસ્ટ લાંબુ થતુ ગયુ તેમ માતા-પિતાને માટે મૂંઝવણો પણ વધતી ચાલી છે. આવા સમયે બાળરોગ ચિકિત્સકો અને રસીકરણ કરતા તમામ ડોક્ટર મિત્રો પાસે માતા-પિતા એક સાચી સલાહની અપેક્ષા રાખે છે. પરંતુ દરેક રસીકરણ અંગે અનેક પાસાઓ જેમકે બાળકને તે રોગ થવાનુ જોખમ</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> ખર્ચનુ આર્થિક પાસુ</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> રસીની અસરકારકતા અને રસી વિશે હાલના તબક્કે ઉપલ્બ્ધ વૈજ્ઞાનિક સલાહ વિ. ને વિસ્તૃત રીતે સમજાવવુ સમયની વ્યસ્તતાને લીધે લગભગ અશક્ય હોય છે. રસીકરણ વિશે નિષ્પક્ષ અને સાચી વૈજ્ઞાનિક માહિતી આપતા પુસ્તકો અંગ્રેજી માં અને મેડીકલ ભાષા માં હોવાથી આપણે દર્દીઓને આવુ કોઈ સાહિત્ય આપી શકતા નથી. જેથી<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>માતા-પિતા ને પોતાને ઉદભવતા પ્રશ્નો નુ નિરાકરણ થતુ નથી. આમ આ સંદર્ભે સરળ શબ્દોમાં કામની વાત કરે તેવા લોક ભોગ્ય સાહિત્ય ની ખૂબ તાતી જરુરીયાત મને જણાય છે. </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">આ રસીકરણ અંગેની વેબસાઈટ તમામ નવી અને જૂની રસીઓ – તેમનાથી કયા રોગ અટકાવી શકાય – તે રોગના લક્ષણો – રસી વિશે ની વિગતો – માતાપિતાને ધ્યાનમાં લેવાની બાબતો – રસીકરણ નો દુઃખાવો કેમ ઘટાડી શકાય રસીઓના શોધકો વિશે – રસીકરણ વિશેના પ્રશ્નો અને વિવિધ દેશો ના રસીકરણ પત્રકો જેવા પાસા આવરીલે છે.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">વેબસાઈટની ખાસ વિશેષતા તેમાં અપાયેલ રસીકરણ કેલેંડર છે કે જેમાં માત્ર બાળકની માત્ર જન્મ તારીખ દાખલ કરતાજ તેને જન્મ થી 15 વર્ષની ઉંમર સુધી દેવી પડતી તમામ રસીઓની તારીખ આવી જાય છે. જે માતા પિતાને ખૂબ ઉપયોગી થશે. </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>આ વેબસાઈટ મુખ્યત્વે અનેક તટસ્થ વૈજ્ઞાનિક પુસ્તકો</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> ભારત સરકારશ્રી દ્વારા સૂચિત રસીકરણ માર્ગ દર્શિકાઓ</span><span style="mso-bidi-language: GU;">,</span><span lang="GU" style="font-family: "Shruti","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Shruti; mso-bidi-language: GU; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> વિશ્વ આરોગ્ય સંસ્થા અને યુનિસેફ દ્વારા પ્રકાશિત સાહિત્યના આધારે સંકલિત માહિતી છે જેને મેં માતા પિતાના દ્રષ્ટિકોણને અનુલક્ષી પીરસી છે.રસીકરણ વિશે અનેક ઉપયોગી વિડીયો અને અનેક જ્ઞાનવર્ધક વિભાગો છે. </span><span style="mso-bidi-language: GU;"><o:p></o:p></span></div><br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.<br />
<br />
- ડો.મૌલિક શાહ<br />
<br />
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-20451103198052052342011-03-10T09:33:00.002+05:302011-03-10T09:46:32.458+05:30ભણવાની ઋતુ આવી... (the exam season arrived...)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><br />
<a href="https://lh5.googleusercontent.com/-BLn7B-9PIBs/TXhQGVZvxvI/AAAAAAAABVc/O8b1r17Lf7U/s1600/image001.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://lh5.googleusercontent.com/-BLn7B-9PIBs/TXhQGVZvxvI/AAAAAAAABVc/O8b1r17Lf7U/s320/image001.jpg" width="320" /></a><br />
<br />
મિત્રો<br />
<br />
ધોરણ 10 અને 12 ની આવી રહેલી પરિક્ષાના વાતાવરણમાં દરેક વિદ્યાર્થી મિત્રોની હાલત કદાચ આ ચિત્રની મીણબત્તી જેવી જ હશે પણ યાદ રાખજો મિત્રો ... ડર કે આગે જીત હૈ.... !!! <br />
<br />
વિદ્યાર્થી મિત્રો અને વાલીઓને સમર્પિત કરુ છુ આ વિડીયો સોંગ ...<br />
<b><br />
</b><br />
<b><br />
</b><br />
<b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">ભણવાની ઋતુ આવી....</span> </b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
ગીતકાર - ડો. મુકુલ ચોકસી<br />
સંગીત - મેહુલ સુરતી<br />
ગાયક - અમન લેખડીયા અને વૃંદ<br />
વિડીયો એડીટ - ડો. મૌલિક શાહ<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="510" src="http://www.youtube.com/embed/6kg6dkp3igg" title="YouTube video player" width="640"></iframe><br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. -<br />
<br />
<b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"> ડો.મૌલિક શાહ </span></b><br />
<br />
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ<br />
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ<br />
જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-71604825666447305632011-03-02T21:17:00.001+05:302011-03-02T21:19:23.905+05:30બ્લોગ જગતના દાદાની “દાદાગીરી “ …!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><br />
<div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આંગણવાડી ના કાર્યકરોને પ્રણવ મુખરજીએ આ બજેટમાં ખરેખર રાજી કર્યા એ પણ માત્ર એમના હકનું આપીને...! ઘણા મિત્રોને કદાચ એ ખબર નહિ હોય કે આંગણવાડી ભલા કઈ બલા છે </span>? <span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">તો તેમની જાણકારી માટે કહેવાનું કે - આંગણવાડી ખૂબ ઓછા સાધનોથી પણ ખૂબ દિલથી ચલાવાતુ આયોજન છે. આંગણવાડી વર્કર બહેન ખૂબ ઓછા વેતને પણ સુંદર કાર્યવાહી કરે છે. આરોગ્યસેવાના માળખામાં તેનુ સ્થાન પાયાનુ છે. બાળકોને અહીં રમાડવાની સાથે થોડી જ્ઞાન સાથે ગમ્મત જેવી સુંદર શૈલીમાં શૈક્ષણિક કાર્ય પણ થાય છે. બાળકોને એકવાર સારો પૌષ્ટીક નાસ્તો પણ અપાય છે. જાણીને નવાઈ લાગશે કે વિટામિન સી અને આર્યન ઉમેરેલી (ફોર્ટીફાઈડ) પીપરો અને ચોકલેટો ખાસ આ બાળકોને અપાય છે.!! બાળકોને પ્રોટીન થી સભર ખોરાક મળે તે માટે ખાસ વૈજ્ઞાનિક રીતે તૈયાર કરાયેલ બાલભોગ્ નામે ઓળખાતો લોટ પણ માતાઓને અપાય છે જેનો રોજીંદા ખોરાકમાં ઉપયોગ કરી બાળકને તંદુરસ્ત રાખી શકાય છે. આ બાલભોગનો શીરો કે અન્ય વાનગી બનાવવાની રેસીપી પણ આ બહેનો માતાઓને શીખવે છે.</span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આવા આંગણવાડી કાર્યકરોને તેમની સુંદર કાર્યવાહી માટે જો પ્રોત્સાહિત કરવામાં આવે તો જ તેમનું ભગીરથ કામ તેમના નિમ્ન વેતન ( 1000 રુ – 2009 માં 1500 રુ -2010 માં હવે 2011/12 માં 3000 રુ ) માં પણ કરવા ઉત્સાહ રહે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આ વર્કર બહેનો વિશે મેં એક આર્ટીકલ - નાનુ નામ મોટા કામ ...! તા. 17-7-2009 ના રોજ મારા બ્લોગ પર લખેલ (</span><a href="http://matrutvanikediae.blogspot.com/2009/07/blog-post_17.html"><b>http://matrutvanikediae.blogspot.com/</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">2009/07/</span></b><b>blog-post_</b><b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">17.</span></b><b>html</b></a><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">) આ લેખને બ્લોગના અનેક વાચકમિત્રોએ પસંદ કર્યો અને પોતાની લાગણી કોમેન્ટ લખી વ્યક્ત કરી. અમેરીકા નિવાસી અને બ્લોગ જગતના દાદા એવા શ્રી સુરેશ ભાઈ જાનીને એટલો હર્ષ થયો કે તેમણે લેખના નાયિકા બહેનને માટે અને આંગણવાડી માટે એક રકમ પુરસ્કાર રુપે આપવા મને વિનંતી કરી અને ખાસ આગ્રહ કર્યો કે આ કાર્યમાં તેમનુ નામ ક્યાંય જાહેર ન કરવુ..! મારી મૂંઝવણ વધી પડી કારણકે વર્ણવેલ પ્રસંગ સમાન ઘટના લગભગ ઘણા ખરા આંગણવાડી વર્કરના કાર્યમાં બનતી જ હોય છે. માત્ર જામનગરમાં જ 1500 આંગણવાડી કાર્યરત છે. એમાંથી માત્ર એકને સન્માનિત કરીએ તો એ યોગ્ય નથી. અમે આંગણવાડીના કાર્યક્ષમ ઉપરી ઓફીસરોને મળ્યા સદભાગ્યે પારુલબેન અને ઈલાબા જેવા ફરજ પરસ્ત ઓફિસરો એ આ માટે વિચાર્યુ અને ગત વર્ષની વિવિધ આંગણવાડી સેવાકીય પ્રવૃતિ અને કાર્યવાહીના આધારે એક આંતરીક મૂલ્યાંકન કર્યુ . અંદાજે 30 દિવસને અંતે અમે કુલ છ આંગણવાડીને પસંદ કરી અને તેમને ફરી એકવાર આઈ.એમ.એન.સી.આઈ પ્રોગ્રામ કે જેને આધારે નવજાત શિશુ અને બાળકોની માંદગી માં સારવાર અપાય છે તે માટેના જ્ઞાનની ચકાસણી કરાઈ.!! તમામ છ આંગણવાડી વર્કરો કસોટીમાં ખરા ઉતર્યા.! અમો એ સુરેશ ભાઈ ને જાણ કરી અને એમણે આ તમામ આંગણ વાડી વર્કરોને માટે ચેક મોકલી આપ્યા. આંગણ વાડીના ઈતિહાસમાં કદાચ પ્રથમ વાર એક પર વતનથી દૂરના માનવી એ વતનના આ આરોગ્ય રક્ષકોને સન્માન્યા છે. ખૂબ જ નાના મહેનતાણામાં પણ ફરજ પર દિલથી તત્પરતા દર્શાવતા આ બહેનો ને હર્ષ થાય તેવુ આ સન્માન એમણે પહેલીવાર થયુ . (બ્લોગ આર્ટીકલ-<b> <a href="http://matrutvanikediae.blogspot.com/2009/10/blog-post.html">બ્લોગથી થયું એક શુભકામ..</a>.) </b>2009ના અંતે આ કાર્યક્રમ પ્રથમ વાર થયો અને સુરેશભાઈ ની ખાસ સૂચનાથી આ આર્ટીકલમાં મેં તેમની આ સખાવત ગુપ્ત રાખી. પણ તેમણે આ કાર્ય પ્રતિવર્ષ કરવા તત્પરતા દેખાડી. </span><o:p></o:p></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://lh5.googleusercontent.com/-0WH9rNbjVAM/TW5lz23_gaI/AAAAAAAABVY/lWUgS-GU8lY/s1600/DSC07265.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="258" src="https://lh5.googleusercontent.com/-0WH9rNbjVAM/TW5lz23_gaI/AAAAAAAABVY/lWUgS-GU8lY/s400/DSC07265.JPG" width="400" /></a></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">હવે વર્ષ આવ્યુ 2010નું અંતે અમો એ ફરી છ આંગણ વાડી વર્કર ને પસંદ કરી ને સુરેશ ભાઈ ને જાણ કરી અને અમારો આનંદ બમણો થયો કે તેઓ આ વખતે ભારતમાં જ હતા. અમારા ખાસ આગ્રહને માન આપી તેઓ જામનગર પધાર્યા. તેમની હાજરીમાં છ આંગણ વાડી વર્કરો ને પ્રોત્સાહિત કરાયા. જિલ્લા પંચાયત સભાગૃહમાં જિલ્લા પંચાયત પ્રમુખ શ્રી વસોયા સાહેબ અને મુખ્ય જિલ્લા આરોગ્ય અધિકારીની હાજરીમાં આ કાર્યક્રમ દબદબા ભેર સંપન્ન થયો. આંગણવાડી કાર્યકર્તાઓ દ્વારા શ્રી સુરેશ ભાઈનું શાલ ઓઢાડી સન્માન કરાયુ. સમારોહ માં સુરેશભાઈ એ ખૂબ ભાવવિભોર થઈ વાત કરીકે એમની જીંદગીમાં જ્યારે એમના પૌત્રોની સાથે સમય ગાળ્યો અને અને તેમના ઉછેરમાં માનો રોલ જોયો ત્યારે તેમને આખી જિંદગીભર આજીવિકા રળવાનું કામ વધુ સહેલુ લાગ્યુ. કદાચ એટલે જ માતા સમાન કાર્ય કરતી આ આંગણ વાડી વર્કરો ને બિરદાવવાનું એમને વધુ ગમ્યુ. અને આજીવન પ્રતિવર્ષ આ કાર્ય કરવાનું બીડુ ઉઠાવી લીધુ છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">આ લેખમાં પણ પોતાનું નામ લખવાની શ્રી સુરેશ ભાઈએ મનાઈ કરી છે છતા પણ મને લાગે છે વધુ વખત એ ઢાંકી રાખવુ શક્ય નથી. અને કદાચ બ્લોગ જગતના અસંખ્ય વાચકોને આ સત્કાર્ય ની જાણ થવી મને જરુરી લાગે છે. વળી છેવાડાના આ અંગણ વાડીને યોગ્ય રીતે જો કાર્યરત રાખી શકીશુ તોજ ગુજરાત ની આવતીકાલ વાઈબ્રન્ટ બનશે. આ વર્ષે અમો કુપોષિત બાળકો માટે ખાસ કાર્ય કરવા ઈચ્છીએ છીએ અને આ માટે આપ સૌની ભાગીદારી જરુરી છે. <o:p></o:p></span></div><br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.<br />
<br />
- ડો.મૌલિક શાહ<br />
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ<br />
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-38229533646476824912010-12-25T00:51:00.001+05:302010-12-25T00:52:32.906+05:30સ્કૂલે જતા વિદ્યાર્થી મિત્રો માટે હેલ્થ વિડીયો - 2મિત્રો<br />
<br />
સ્કૂલે જતા વિધ્યાર્થી મિત્રો માટે ઉપયોગી આરોગ્ય લક્ષી વિડીયોની શ્રેણી આગળ ધપાવી રહ્યો છુ.<br />
<br />
આજે રજૂ કરુ છુ. બીજા બે વિડીયો<br />
<br />
1. સ્વચ્છતા અને આરોગ્ય વિષયક<br />
<br />
બાળકોને સ્વયં સ્વચ્છ રહેવાની વાત અને તે પણ સચીન તેંડુલકર શીખવાડે તો.... જુઓ ત્યારે ...<br />
યુનિસેફની પોપ્યુલર એડનો અહિં સાભાર પ્રયોગ થયો છે.<br />
<object height="505" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/oC7SeAu1WPU?fs=1&hl=hi_IN&color1=0xe1600f&color2=0xfebd01"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/oC7SeAu1WPU?fs=1&hl=hi_IN&color1=0xe1600f&color2=0xfebd01" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
2. આંખો ની જાળવણી<br />
<br />
શાળાના ભણવાના વર્ષોથી જ આંખો નું જતન કરવુ ખૂબ જરુરી છે એ વાત અને સાથે આંખની ટૂંકી દ્રષ્ટિની ખામી વિશે તથા વિટામીન- એની ખામી વિષે જાણો.<br />
<br />
<object height="505" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/TaW-CTncOBQ?fs=1&hl=hi_IN&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/TaW-CTncOBQ?fs=1&hl=hi_IN&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-32299912309669221932010-12-16T23:39:00.000+05:302010-12-16T23:39:36.702+05:30બાળકોને ઉપયોગી આરોગ્ય વિષયક વિડીયોમિત્રો <br />
શાળાએ જતા બાળકોમાં આરોગ્ય અંગે ઘણી સમસ્યાઓ જોવા મળે છે. આ સમસ્યાઓ દૂર કરવા અમો શાળાના બાળકોને માટે કેટલીક શિક્ષણાત્મક વિડીયો તૈયાર કરી છે.<br />
<br />
1. બાળકોમાં પાંડુરોગ કે એનીમીયા વિષે<br />
<object width="640" height="505"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/J24TOPnFAT0?fs=1&hl=hi_IN"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/J24TOPnFAT0?fs=1&hl=hi_IN" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
<br />
2. યોગ અને આઉટડોર સ્પોર્ટસ વિષે<br />
<br />
<object width="640" height="505"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/NAadXUWi9dE?fs=1&hl=hi_IN"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/NAadXUWi9dE?fs=1&hl=hi_IN" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-16582519655049517162010-11-24T18:37:00.001+05:302011-05-15T19:21:33.302+05:30મોટી ઉધરસ (પર્ટયુસીસ) ફરી માથુ ઉંચકી રહ્યો છે. ...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TO0NI9CmWDI/AAAAAAAABU4/cFyZ2Px_ZSc/s1600/abc_baby_100427_mn.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" ox="true" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TO0NI9CmWDI/AAAAAAAABU4/cFyZ2Px_ZSc/s1600/abc_baby_100427_mn.jpg" /></a>કેટી અને ક્રેગ બંને ખૂબ ખુશ હતા કે ઈશ્વરની મહેરબાનીથી આજે તેમના ઘેર શિશુનું આગમન થયુ હતુ. આ ખુશી કદાચ અન્ય ખુશીની સરખામણીએ ચાર ગણી હતી કારણકે ચાર વખત કસુવાવડ પછી કેટીએ પ્રથમ વખત સંપૂર્ણ ગર્ભાવસ્થા પૂરી કરી અને એક સ્વસ્થ શિશુને જન્મ આપ્યો હતો. આ નાના શિશુને નામ અપાયુ કેલી ...! કેલીની કિલકારીઓ આ ઘર ને ફરી ગુંજાવી રહી હતી. આ શિશુનું આગમન ફરી એક વાર ઘરને ઘર બનાવી રહ્યુ હતુ. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">35 દિવસ સુધી કેટી ને કોઈજ તકલીફ ન હતી. પછી એક દિવસ કેલીને મામૂલી ખાંસી થઈ હોય તેવુ લાગ્યુ. ક્રેગ અને કેટી તાત્કાલિક તેને ડોક્ટર પાસે લઈ ગયા. ડોક્ટરે તપાસીને કહ્યુકે આ માત્ર સામાન્ય શરદી જેવુ છે. અને કેલી પણ એ વખતે મજાથી રમતી લાગતી હતી. પણ ઉધરસની તકલીફ ચાલુ રહી અને તે પછી કેટલાક દિવસો ગયા. કેલી ને ફરી ડોક્ટરને દેખાડવા લઈ જવાના દિવસે અચાનક ખાંસી ખૂબ વધી અને કેટી અને ક્રેગ કેલીને લઈ ને હોસ્પીટલ દોડી ગયા. કેલીને શ્વાસ લેવામાં તકલીફ પડી રહી હતી. અને હોસ્પીટલમાં વધુ સારવાર થાય તે પહેલા કેલીનો શ્વાસ થંભી ગયો. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">કેલીની મેડીકલ તપાસ દ્વારા જાણવા મળ્યુ કે કેલીને મોટી ઉધરસ(pertussis)નો રોગ લાગુ પડ્યો હતો. આ રોગ સામાન્ય રીતે પર્ટુયુસીસ નો રોગ બોર્ટાડેલ પર્ટ્યુસીસ નામક બેક્ટેરીયા થી થાય છે. આ રોગના બેક્ટેરીયા મુખ્યત્વે હવા દ્વારા ચેપગ્રસ્ત મનુષ્યના સંસર્ગમાં આવતા તંદુરસ્ત મનુષ્ય માં ફેલાય છે. બાળકોમાં આરોગ સામાન્ય રીતે 3(ત્રણ)માસથી લઈને 5 (પાંચ) વર્ષ સુધી જોવા મળે છે. પરંતુ હમણા આ રોગના કેટલાક કેસો 10 વર્ષથી મોટામાં પણ જોવા મળે છે. આ રોગમાં પ્રારંભિક લક્ષણોમાં શરદી –સળેખમ અને હળવો તાવ હોય છે. આ સાથે ખાંસી શરુ થાય છે જે ધીમે ધીમે વધતી જાય છે. આ ખાંસી સામાન્ય રીતે કંઈ પણ ખાવાની સાથે કે રમતમાં ઝડપથી શ્વાસ લેવા સાથે પણ શરુ થઈ જાય છે અને પછી ખૂબ લાંબો સમય સુધી બાળક ખાંસતુ રહે છે તેનો ચહેરો લાલઘુમ થઈ જાય છે અને તેને શ્વાસમાં તકલીફ પણ પડે છે. મોટાભાગના કિસ્સામાં બાળક ખાંસતા ખાંસતા એક ખાસ પ્રકારનો ઉંડો શ્વાસ લે છે જે આ રોગનુ ખાસ લક્ષણ છે તેને અંગ્રેજી માં વ્હુપ (whoop) કહેવાય છે આથી આ રોગને અંગ્રેજીમાં વ્હુપીંગ કફ (whooping cough)તરીકે ઓળખાય છે. આ રોગમાં ખાંસીની તકલીફ લાંબો સમય ચાલતી હોવાથી તેને ગુજરાતીમાં મોટી ઉધરસ તરીકે ઓળખાય છે. જો બાળક નાની વયનુ હોય અને રોગની ગંભીરતા વધુ હોય તો ઘણી વાર દાખલ પણ કરવુ પડે કારણકે રોગની અન્ય તકલીફો જેવીકે ન્યુમોનીયા- મગજમાં સોજો – મગજમાં લોહીની ગાંઠ થવી – નિર્જલન વિ. શિશુ માટે જાનલેવા સાબીત થતુ હોય છે.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">આ રોગ કેલીને ખૂબ નાની ઉંમરે થયો અને આ જ કારણે તે જાનલેવા સાબીત થયો. 1940 માં આ રોગ સામેનું અસરકારક રસીકરણ ડી.પી.ટી. ની રસી રુપે આવ્યા પછી મોટી ઉધરસના કેસમાં ખૂબ ઘટાડો જોવા મળેલ હતો અને આ પછી આવા કેસ ભાગ્યેજ જોવા મળતા હતા. અમેરીકામાં 2009ની સાલમાં મોટી ઉધરસના 17000 કેસ જોવા મળેલા. આમ ફરી એક વાર આ રોગના કેસ વધી રહેલા જોવા મળે છે. મોટાભાગના આ કેસ 10 થી 18 વર્ષના બાળકો અને વયસ્કોમાં જોવા મળેલા. આ ઉંમર ના બાળકોને મોટાભાગે સામાન્ય બિમારી અને થોડા દિવસની ખાંસી થી વધુ તકલીફ નથી જોવા મળતી. પરંતુ તેમનાથી જો છ માસથી નાના બાળકોને જો આ રોગનો ચેપ લાગે તો તે ઘણો ગંભીર બની શકે. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div>ભારતમાં આ માટેનું રસીકરણ DPT (ત્રિગુણી ) દોઢ માસે – અઢી માસે – સાડા ત્રણ માસે અને બુસ્ટર - દોઢ વર્ષ અને પાંચ વર્ષ ઉંમરે અપાય છે. પરંતુ હવે 10-18 વર્ષના બાળકોને પણ પર્ટ્યુસીસનું રસીકરણ આપવાની ભલામણ કરાઈ છે. દસ વર્ષે અને પંદર વર્ષે જ્યારે અગાઉ માત્ર ટીટેનસ (ધનુરની રસી) (T.T) વપરાતી ત્યાં હવે માત્ર ધનુરને બદલે ડીપ્થેરીયા અને પર્ટ્યુસીસ ની રસી પણ જરુરી છે તેવી ભલામણ વિવિધ વૈજ્ઞાનિક સંસ્થાઓ એ કરી છે. આ રસીઓ માં ડીપ્થેરીયા અને પર્ટુય્સીસના ભાગોનુ પ્રમાણ બાળકો માટેની ડી.પીટી (D.T.wP) થી ઘણુ ઓછુ હોય છે જ્યારે ટીટેનસ ના ભાગનુ પ્રમાણ મૂળ રસી જેટલુ જ હોય છે. આવી રસી ટીડી.એપી (Tdap)રસી તરીકે ઓળખાય છે. ઈન્ડીયન એકાડમી ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ દ્વારા હાલ આ રસી બાળકના માતા-પિતાની સાથે ચર્ચા કરીને 10 થી 12 વર્ષની ઉંમરે અપાવવાની ભલામણ કરાઈ છે. આ બાળકોને થતા રોગના કેસ ઘટે તો કદાચ અન્ય નાની વયના શિશુને પણ ચેપ લાગવાની સંભાવના ઘટે. <br />
<br />
તસ્વીર સૌજન્ય - http://abcnews.go.com<br />
<br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-37564074777688630842010-07-08T00:20:00.001+05:302010-07-08T00:21:51.264+05:30માતૃ ઈચ્છા એ જયારે ઈશ્વરને મનાવ્યો ...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TDTLt62-8lI/AAAAAAAABS8/Lhx8Lb_gIvY/s1600/baby-in-utero.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="274" rw="true" src="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TDTLt62-8lI/AAAAAAAABS8/Lhx8Lb_gIvY/s320/baby-in-utero.jpg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div>ગુજરાત ના એક જાણીતા શહેરના એક નામાંકિત સ્ત્રી રોગ વિશેષજ્ઞ સ્મિતાબેન આજે ખૂબ ખૂશ હતા. સ્ત્રી રોગ વિશેષજ્ઞ તરીકે અનેક સ્ત્રીઓને માતૃત્વની કેડીએ એક રાહબર તરીકે સાથ આપ્યા બાદ આજે ઈશ્વરકૃપાથી તેમને ત્યાં પણ એક ફૂલ ખીલવાના એંધાણ એમના પોતાના પ્રેગ્નન્સી ટેસ્ટ પોઝીટીવ આવ્યા બાદ જણાઈ રહ્યા હતા. યસ કોંગ્રેચ્યુલેશન્સ ! યુ આર પ્રેગ્નન્ટ! એવુ અનેક લોકોને કહેનાર ડોક્ટરને આ વિધાન હવે પોતાની જાતને જ કહેવાનુ થયુ ત્યારે તે વિધાન સાથે પોતે અનેક લોકોને કેટલી ખુશી આપી હશે તેનો પહેલી વાર અનુભવ હવે તેમને થઈ રહ્યો હતો. એમણે જ્યારે પોતાના ડોક્ટર પતિને આ વિષયે જાણ કરી ત્યારે તેમને પણ જીવનની સૌથી ખુશનુમા ઘડી આજે એમના ઘેર અટકી ગઈ હોય તેવુ લાગ્યુ. <br />
<br />
એક પછી એક પાંચ મહિના પસાર થયા અને અચાનક પરિવારમાં એક સ્વજન નું અકાળે મૃત્યુ થયુ. આ સ્વજનના પરિવારમાં નાના બાળકો અને તેમની પત્ની સિવાય અન્ય કોઈ ન હોઈ બધી જવાબદારી સ્મિતાબેન અને તેમના પતિને અદા કરવી પડી. બધી વિધી અને અન્ય ફરજો અદા કરવામાં એમણે પાછુ વળીને ન જોયુ અને એમાં એકાદ મહિનો પસાર થયો. આ દુઃખદ સમયે સ્મિતાબેન ને પોતાના દર્દીઓ અને ઘર તથા સ્વજનની તમામ ફરજો આડે પોતાની કોઈ સંભાળ લેવાનું પણ કદાચ ભૂલાઈ ગયુ. <br />
<br />
છઠઠા માસની શરુઆતે સ્મિતા બેન ગર્ભસ્થ શિશુની સોનોગ્રાફી અને એ જમાના માં નવાજ આવેલા થ્રીડી/ ફોર-ડી સોનોગ્રાફી મશીન કે જેમાં શિશુનો પ્રથમ ચહેરો જોઈ શકાય તે માટે અમદાવાદની એક પ્રખ્યાત હોસ્પીટલમાં ડો.મ્હેતા સાહેબ પાસે ગયા. આ એક નોર્મલ રુટીન પ્રક્રિયા છે કે જે દ્વારા શિશુની આંતરીક રચના અને અવયવો તથા નાળમાં લોહીનો પ્રવાહ વિ. જાણી શકાય છે. આ મશીન ના જાદુગર અને આ પ્રકારની સોનોગ્રાફીમાં મ્હેતા સાહેબ ની માસ્ટરી... ! મ્હેતા સાહેબ જે સોનોગ્રાફી થી કહે તે લગભગ દરેક કિસ્સામાં બ્ર્હ્મ વાક્ય બની જતુ હતુ. ઘણા ખરા કિસ્સામાં એમણે શિશુ વિશે કહેલી વાત લોકો માની શકતા નહી પણ આખરે શિશુના જન્મ પછી સત્ય સાબીત થઈ જતી. સ્મિતાબેન પણ સ્ત્રી રોગ વિષયક તેમના વિવિધ રીસર્ચ પેપરો ને લીધે ગુજરાત ભરમાં ધીમે ધીમે જાણીતા થઈ રહ્યા હતા અને એટલેજ કદાચ મ્હેતા સાહેબ પણ પોતાના થી ઘણા જુનિયર એવા આ ડોક્ટરને જાણતા હતા. પણ આજે મ્હેતા સાહેબ સ્મિતાબેનની સોનોગ્રાફી તપાસ કરી રહ્યા હતા. એ.સી. ચેમ્બરમાં એક શાંત માહોલ હતો. સોનોગ્રાફી મશીનના સ્ક્રીન પર આવતી વિવિધ છબીઓથી મ્હેતા સાહેબ શિશુ વિશે અનેક માહિતી એકત્ર કરી રહ્યા હતા અને એમાં શિશુ વિષયક કોઈ જ આંતરીક ખામી જણાતી ન હતી. પણ અચાનક જ સાહેબ નો હાથ અટકી ગયો. ગર્ભાશયમાં શિશુ ફરતે આવેલુ ગર્ભજળ ખૂબ ઘટી ગયુ હતુ. મશીનમાં દેખાતો આંકડો અત્યંત ભયજનક અવસ્થા સૂચવતો હતો. જો આજ પરિસ્થિતી રહે તો થોડા જ સમયમાં શિશુની પ્રિમેચ્યોર ડીલીવરી કરાવી પડે કે ગર્ભાશયમાં મૃત્યુ સંભવ હતુ. ... ! અત્યંત લાગણીસભર એવા મ્હેતા સાહેબને હવે એસી ચેમ્બરમાં પણ બેચેની અનુભવાતી હતી કારણકે આવા સમાચાર કેવી રીતે સ્મિતાબેન ને કહેવા... ?<br />
<br />
વળી આ એક રુટીન ચેક માની ને સ્મિતા બેન એકલાજ તપાસ માટે ગયેલા હતા એટલે મ્હેતા સાહેબ માટે હવે કોઈ બીજો રસ્તો ન હતો... ! અંતે આ વજ્રઘાતનુમા સમાચાર સાહેબે કહેવા જ પડ્યા...કદાચ એક મા માટે આ સમાચાર પચાવવા ઘણા અઘરા હતા પણ સ્મિતાબેનને તેમની ડોક્ટરી સ્વસ્થતા અને મજબૂત માનસિકતાએ આ સમાચાર સ્વીકરવામાં મદદ કરી અને જેમ તેમ કરી એ ઘેર પાછા ફર્યા. <br />
<br />
હવે મન પર એક જ પ્રશ્ન ઉદભવતો કે આવું શા માટે થયુ કારણ કે પાણી ઘટવા માટે જવાબદાર મોટા ભાગના કોઈ જ કારણ એમના શરીરમાં ન હતા. કદાચ એ પેલા એક માસની ચિંતા અને તણાવ થી બન્યુ હશે કે કેમ એ પણ સ્પષ્ટ ન હતુ. હવે ધીરે ધીરે એક મા માનસિક રીતે વધુ સુદ્રઢ બનતી જતી હતી પણ ડોક્ટર હ્ર્દય હવે મૂંઝાઈ રહ્યુ હતુ. બસ એક માએ નક્કી કરી લીધુ કે મારા બાળક્ને કંઈ જ નહિ થવા દઉ અને પછી દિવસ રાત જાગી લાઈબ્રેરી ફેંદી નાખી દરેક મેડીકલ પુસ્તકો કે જેમા આ પ્રકારની પાણી ઘટવાની સમસ્યા પર જે કાંઈ પણ સાહિત્ય લખાયેલુ મળ્યુ એની લીટી એ લીટી વાંચી નાખી આખરે એક પુસ્તકમાં ગર્ભાશયના પાણી પર ગર્ભવતી સ્ત્રીની પાણી પીવાની આદતો પરની અસર પર થોડુ લખાયેલુ જોવા મળ્યુ. બસ સ્મિતાબેને ડૂબતો માણસ તરણુ ઝાલે તેમ ખૂબ બધુ પાણી પીવાનું શરુ કર્યુ...! ઘણા બધા સેલાઈનની અને અન્ય બોટલો ઈંજેક્શન દ્વારા લીધી. જે કદાચ એ વખતે એટલી પ્રચલિત ન હતી અને લોકોને ખૂબ નવાઈ લાગતી. પણ કદાચ પ્રેમેચ્યોર ડીલીવરી અને શિશુ ના મૃત્યુના જોખમ સામે એક માતાને આ હાંસીપાત્ર ઠરવુ કે લોકોની ટીકા સહન કરવી મંજૂર હતી....! ખૂબ બધુ પાણી પીવાથી હાથે-પગે સોજા આવી જતા પણ આ બધુ એમને મંજૂર હતુ... અને ચમત્કાર થયો હોય તેમ આશરે પંદર દિવસ બાદની સોનોગ્રાફીમાં પાણીનું સ્તર થોડુ વધ્યુ. બસ સ્મિતાબેને આ સીરસ્તો ચાલુ રાખ્યો અને બીજા પંદર દિવસે ધીરે-ધીરે ફરી પાણી નું સ્તર વધ્યુ અને ધીમે-ધીમે બે માસે નોર્મલ થઈ ગયુ....! <br />
<br />
આજના સમયે આ પધ્ધતિ ને મેડીકલ વિજ્ઞાન હાયડ્રેશન થેરાપી કહે છે. પરંતુ એ વખતે લગભગ 10-12 વર્ષ પહેલા આ વિષય માં ભાગ્યેજ કોઈ આ વિષયમાં વધુ જ્ઞાન પ્રચલિત હતુ. મને લાગે છે કે આ એક ડોક્ટર થી વધુ એક માની જીત હતી કે જેણે પોતાના સંતાનને બચાવવાનો નિર્ધાર કરી લીધો હતો અને ઈશ્વરે પણ તેમા સાથ આપ્યો કદાચ એમના હજારો ગરીબ દર્દીઓના સંતોષ ની દુઆઓ એ પણ ઈશ્વરેને આ કૃપા માટે પ્રાર્થના કરી હોય... ! અને સ્મિતા બેને તેમની પ્રસુતિ પહેલા સુધી (પોતાના લેબર પહેલા ત્રણ કલાક) સ્વસ્થ મન અને તન સાથે પોતાના દર્દીઓને પોતાની સેવા ચાલુ રાખી એ પણ એટલે સુધી કે જે દિવસે રાત્રે તેમાના ઘેર સુંદર સ્વસ્થ લક્ષ્મીજી પધાર્યા તે દિવસે સવારેજ હજુ એમણે અન્ય એક દર્દીનુ સિઝેરીયન સેક્શન નું ઓપરેશન કર્યુ એ પણ એક પૈસાના સ્વાર્થ વગર .... ! <br />
<br />
(સત્ય ઘટના પર આધારીત... પાત્રોના નામ અને સ્થળ બદલેલા છે.)<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. <br />
<br />
- <strong><span style="color: #cc0000;">ડો.મૌલિક શાહ</span></strong> <br />
<br />
એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ <br />
<br />
એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-38296202253385303402010-07-01T16:21:00.000+05:302010-07-01T16:21:21.709+05:30નવજાત શિશુ માટેની ખરીદી - ઘોડીયુ - ભારતીય / પશ્ચિમી<div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><strong>વધુ મોટુ કરી વાંચવા ચિત્ર પર ક્લિક કરો. </strong></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxyDN_PuuI/AAAAAAAABS4/YZmJjn8XbCE/s1600/hex1.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" rw="true" src="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxyDN_PuuI/AAAAAAAABS4/YZmJjn8XbCE/s640/hex1.gif" width="460" /></a></div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><strong>વધુ મોટુ કરી વાંચવા ચિત્ર પર ક્લિક કરો.</strong></span> </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxxkJr1_AI/AAAAAAAABS0/Y72MKEfg7V0/s1600/hex3.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" rw="true" src="http://3.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxxkJr1_AI/AAAAAAAABS0/Y72MKEfg7V0/s640/hex3.gif" width="494" /></a></div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><strong>વધુ મોટુ કરી વાંચવા ચિત્ર પર ક્લિક કરો.</strong></span> </div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxxTivRv-I/AAAAAAAABSw/VfllggCIEG0/s1600/hex5.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" rw="true" src="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TCxxTivRv-I/AAAAAAAABSw/VfllggCIEG0/s640/hex5.gif" width="470" /></a></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો.</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"> - <span style="color: #990000;"><strong>ડો.મૌલિક શાહ</strong></span></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"> એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"> એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="separator" style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none; clear: both; text-align: center;"></div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-14699638501755666502010-06-22T00:03:00.003+05:302010-06-22T00:29:31.181+05:30રેડનોઝ ડે - મારો રેડીયો ઈન્ટરવ્યુ<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TB-uleqiufI/AAAAAAAABSs/AEZI1lpV_wM/s1600/RND_JaneKennedy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" ru="true" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TB-uleqiufI/AAAAAAAABSs/AEZI1lpV_wM/s1600/RND_JaneKennedy.jpg" /></a></div>મિત્રો <br />
ઓસ્ટ્રેલિયા ઉજવી રહ્યુ છે <span style="color: #990000;"><strong>રેડ નોઝ ડે</strong></span> 25 જૂનના રોજ ... રેડ નોઝ એટલા માટે કે એ દિવસે સિડની ના રહીશો ખાસ જોકરની માફક લાલ કલરનું પ્લાસ્ટીક કે રબરનુ નાક લગાવી શહેર ભરમાં ફરે છે. શહેરની સેલિબ્રીટીનુમા વ્યક્તિ પણ આ દિવસે પોતાના નાક પર આ લાલ નાક ચડાવી સૌનો પાનો ચડાવે છે. અનેક લોકો આ સંદર્ભે દાન ની સરવાણી વહાવે છે !!!.<br />
<br />
વેલ આ દિવસ ઉજવાય છે એક ખાસ ઉદ્દેશ્ય માટે ...!! આ ઉદ્દેશ્ય એટલે બાળમૃત્યુના મહત્વના કારણ SIDS પર જનજાગૃતિ લાવવી અને આ વિષય પર વધુ રીસર્ચ અને બાળકોની સારવાર માટે વધુ ધન ભંડોળ એકત્ર કરવુ. આ દિવસે SIDS થી મૃત્યુ પામેલા બાળકોના પરિવાર જનોને ખાસ દિલાસો આપવો અને તેમને સહાયભૂત થવા પ્રયાસ થાય છે. <a href="http://www.rednoseday.com.au/">http://www.rednoseday.com.au/</a> પર લોગ ઈન કરી આપ વધુ માહિતી મેળવી શકશો. <br />
<br />
સત્કાર્ય માટે દેશોના સીમાડા નથી નડતા. આ મહત્વપૂર્ણ કાર્ય માં મને પણ મારો સહયોગ આપવાનો લાભ મળ્યો છે અને આ માટે નિમિત બન્યા શ્રી આરાધના બેન ભટ્ટ..! સૂર સંવાદ ગુજરાતી રેડીયો સિડની ઓસ્ટ્રેલીયા માટે આ વિષય સંબધી આરાધનાબેને મારો એક રેડીયો ટોક/ ઈંટરવ્યુ કર્યો અને આ 20 જૂન ના રોજ એ સમગ્ર વિશ્વમાં રીલીઝ થયો.. આ સુંદરતમ વિચાર અને લોકોપયોગી કાર્ય માટે સૂર સંવાદ રેડીયો ખરેખર અભિનંદન ને પાત્ર છે. મને પણ લાગ્યુ કે આ સરળ ગુજરાતી ઈન્ટરવ્યુ જો બ્લોગ પર મૂકી શકાય તો કદાચ ભારતમાં પણ SIDS થી મૃત્યુ અટકાવી શકાય.... <br />
<br />
તો પ્રસ્તુત છે કુલ પાંચ- પાંચ મિનિટના ત્રણ ભાગ માં આ ઈંટરવ્યુ .... <br />
<br />
<object height="385" width="480"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Nca1DTvl0Ac&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/Nca1DTvl0Ac&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object><br />
<br />
પાર્ટ -2 <br />
<br />
<object height="385" width="480"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/CY8sCt_jixQ&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/CY8sCt_jixQ&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object><br />
<br />
પાર્ટ - 3 <br />
<br />
<object height="385" width="480"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/mkzIeVWn3GQ&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/mkzIeVWn3GQ&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object><br />
<br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-12765268341702020992010-06-18T12:58:00.003+05:302011-05-17T15:02:09.621+05:30Sudden infant death syndrome (SIDS)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/Sg0iF8A170I/AAAAAAAAARA/oZ8IW57fZso/s1600/Crying_baby_2.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" qu="true" src="http://3.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/Sg0iF8A170I/AAAAAAAAARA/oZ8IW57fZso/s1600/Crying_baby_2.gif" /></a></div><br />
કોઠારીભાઈ ના ઘેર આનંદનો પાર ન હતો. દિકરી સુવાવડ કરાવવા માટે પિતાના ઘેર આવેલી અને પ્રથમ સુવાવડ માં જ પુત્ર રત્ન ની પ્રાપ્તિથી સહુ કોઈ ખુશ હતા. દિકરો પણ રાજાના કુંવર જેવો દિવસે ના વધે એટલો રાત્રે વધે!! ત્રણ માસ નો થયો ત્યાં તો પાંચ કિલોથી વધુ વજન નો થઈ ગયો અને ખિલખિલાટ હસતો ત્યારે ઘર આનંદ રસથી તરબોળ થઈ જતુ એવુ સહુ કોઈને લાગતુ. હજુ પંદર દિવસ પહેલા રસીકરણ વખતે ડોક્ટરે કહેલુ કે બાળક ખૂબ તંદુરસ્ત છે અને તેની પ્રગતિ સારી છે. બસ આ સમાચાર કોઠારી ભાઈ એ લગભગ અડધા ગામ ને કહેલા..!! અરે ભાઈ એકની એક દિકરી અને તેનો પહેલા ખોળાનો દેવ જેવો દિકરો આનંદ પણ કેમ ન હોય. !! <br />
<br />
<br />
પણ ખબર નહી કેમ વિધિ નું વિધાન કંઈ અલગ જ હતુ. આવા નખમાં ય રોગ ન હોય તેવા શિશુને રાત્રે પેટ ભરાવી માતા એ સુવડાવ્યુ અને બીજે દિવસે વહેલી સવારે શિશુ જાગૃત જ ન થયુ. ઢંઢોળવા છતા જરાપણ હલન ચલન ન દેખાયુ. કોઠારી ભાઈને શંકા પડતા તેમણે શિશુને જોયુ તો તેનો શ્વાસ પણ ચાલુ ન હોય તેવુ લાગ્યુ. તેમણે તાત્કાલિક ઉપાય તરીકે શિશુને મોં વાટે કૃત્રિમ શ્વાશોચ્શ્વાસ પણ આપવાનું કર્યુ અને આમ કરતા કરતા જ ઘરના સહુ કોઈ તાત્કાલિક નજીકની બાળકોની હોસ્પીટલ પર દોડ્યા. જ્યાં શિશુ ને તપાસતા જ ડોક્ટરે મૃત ઘોષિત કર્યુ અને મેડીકલ તપાસ અનુસાર કદાચ શિશુ ઓછામાં ઓછી બે ત્રણ કલાક પહેલા મૃત્યુ પામ્યુ છે. આ સાંભળી કોઠારી ભાઈ ના પરિવાર પર તો જાણે આભ ટૂટી પડ્યુ. આ વાત કોઈ સ્વીકારી શકે તેમ જ ન હતુ. એમ ના મોં પર એક જ સવાલ હતો આવુ કેમ બન્યુ તેનુ કારણ આપો ડોક્ટર... ડોક્ટરે પણ પોતાની રીતે શિશુની બધી જ તપાસ અને ઘણા સવાલો શિશુના આરોગ્ય વિશે પરિવારજનો ને કર્યા પરંતુ આમાંથી કોઈ પણ એવી માહિતી ન મળી કે જે શિશુના મૃત્યુના કારણ વિશે કોઈ પ્રકાશ પાડી શકે! ડોક્ટરે વધુ તપાસ અર્થે પોસ્ટ મોર્ટમ કરાવવા ભલામણ કરી કે જેથી કદાચ કોઈ છૂપી બિમારી કે કારણ મળી આવે તો ભાવિ સંતાન ને બચાવી શકાય. પોસ્ટ મોર્ટમ માં પણ કોઈ જ સ્પ્ષટ જવાબ ન મળ્યો ત્યારે મૃત્યુ નું કારણ સડન ઈન્ફન્ટ ડેથ સીંડ્રોમ આપવા માં આવ્યુ. <br />
<br />
સડન ઈન્ફન્ટ ડેથ સીંડ્રોમ કે જેને ટૂંકમાં સીડ્સ તરીકે ઓળખાય છે. કદાચ ભારત અને એશિયન દેશોમાં ઓછુ જાણીતુ છે. ઘણા ખરા લોકો આને કદાચ કોઈ નવી બિમારી માની લેશે. પણ એવુ નથી. આવો જાણી એ આ સીડ્સ એટલે શું ??<br />
<br />
<strong><span style="color: #cc0000;">સીડ્સ (SIDS) એટલે શું ??</span></strong><br />
<br />
SIDS એટલે કે એક વર્ષ થી નાની વયના બાળકોમાં જોવા મળતુ મૃત્યુનું એક મહત્વનુ કારણ. સામાન્ય રીતે તંદુરસ્ત શિશુનું અચાનક મૃત્યુ થાય અને જો મેડીકલ કે ફોરેંસીક તપાસ જેવી કે ઓટોપ્સી કે સ્થળ પર અપમૃત્યુ ને લગતી તપાસ પછી પણ જો કોઈ કારણ ન જોવા મળે તો તેને SIDS કહે છે. <br />
<br />
<strong><span style="color: #990000;">SIDS શામાટે થાય છે ? / જવાબદર કારણૉ ?</span></strong><br />
<br />
SIDS માટે વૈજ્ઞાનિકો કોઈ એક ચોક્કસ જવાબદાર કારણ પર એક મત નથી પણ આ માટે જવાબદાર વિવિધ શક્ય કારણો ની થીયરી ઓ પ્રચલિત છે. <br />
<br />
SIDS નો ભોગ બનતા શિશુની શરુઆતી અવસ્થામાં શ્વસન અને રુધિરા ભિસરણતંત્ર જેવી જીવન ટકાવી રાખવાની મહત્વની ક્રિયા પરનો કાબુ ધરાવતા મગજના કેન્દ્રો પ્રમાણ માં વધુ વિકસિત હોતા નથી આથી કેટલીક ખાસ પરિસ્થિતી માં જ્યારે આ પ્રક્રિયા પરનો યોગ્ય કાબુ ન રહે ત્યારે અચાનક જ શ્વાસ અટકી જવો કે હૃદય બંધ પડી જવા જેવી કે ઘટના બને છે. જેને લીધે ઉંઘની અવસ્થામાં જ શિશુ મૃત્યુ પામે છે. <br />
<br />
આ સિવાય અનેક બીજા કારણૉને લગતી થિયરી પ્રચલિત છે. જે કદાચ સામાન્ય લોકોને માટે સમજવી વધુ કઠીન છે. <br />
<br />
<span style="color: #cc0000;"><strong>SIDS કઈ ઉંમરે થાય</strong></span> ?<br />
<br />
અંદાજે 80% SIDS પાંચ માસ થી નાની વયે થાય છે. તેનુ સૌથી વધુ પ્રમાણ 2-4 મહીના ની વયે જોવા મળે . નવજાત અવસ્થામાં માત્ર 1% શિશુ નું SIDSથી મૃત્યુ થાય છે. <br />
<br />
<span style="color: #cc0000;"><strong>શું ભારત માં SIDS જોવા મળે છે ?</strong></span><br />
<br />
હાલ યુ.એસ.એ. ના ડેટા પ્રમાણે દર 2000 બાળકે એક બાળક SIDSથી મૃત્યુ પામે છે.આની સરખામણી એ એશિયન દેશોમાં આ પ્રમાણ ઘણુ ઓછુ છે. ભારતમાં પણ SIDS જોવા મળે છે કદાચ તેનું પ્રમાણ પશ્ચિમના દેશો કરતા ખૂબ ઓછુ કે નહિવત છે. કારણકે આપણે ત્યાં સ્તનપાનનું પ્રમાણ ઘણુ સારુ છે. બાળક્ને ઉંધા સુવડાવવાનું અહિં પ્રચલિત નથી. માતાઓમાં ધુમ્રપાન કે આલ્કોહોલ નું સેવન ઓછુ છે. ગરમ દેશ હોવાથી પ્રમાણ માં ઠંડી સાથે જોડાયેલ અપમૃત્યુ ઓછા બને છે. <br />
<br />
<span style="color: #cc0000;"><strong>SIDS કેવી રીતે અટકાવી શકાય ?</strong></span><br />
<br />
SIDS ઘણા અંશે રોકી શકાય છે કે તેનું પ્રમાણ ઘટાડી શકાય છે. <br />
<br />
SIDS વિશે કદાચ પશ્ચિમ ના દેશોમાં જ સૌથી મોટો બદલાવ આવેલો છે. 1992 ની સાલ માં અમેરીકામાં SIDSનું પ્રમાણ દર હજારે 1.2 બાળક જેટલુ હતુ જે 2004 માં 55% ઘટીને 0.54 થયુ છે. આ માટે ઘણા સારા સૂચનો કદાચ જવાબદાર ગણી શકાય. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TBse2Zy56_I/AAAAAAAABSU/v9b5P95CTbo/s1600/sids_h1.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="255" qu="true" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/TBse2Zy56_I/AAAAAAAABSU/v9b5P95CTbo/s320/sids_h1.gif" width="320" /></a></div>1. બાળકને હંમેશા ચત્તુ – પીઠભેર સુવડાવો ઉંધુ નહી. <br />
<br />
જૂના સમયમાં પશ્ચિમ ના દેશોમાં શિશુને પાચન સારુ થાય અને જો સૂતા- સૂતા ઉલ્ટી થાય તો ફેફસામાં ન જાય તેવા હેતુ થી ઘણા ખરા લોકો પોતાના શિશુને ઉલ્ટા કે પેટભર સૂવડવતા હતા પરંતુ કદાચ આ પરિસ્થિતી શિશુઓ માટે જાણ્યે- અજાણ્યે ઘાતક નીવડતી. 1990 ની સાલ થી અમેરીકન ડોક્ટરો એ આ માટે એક સુંદર અભિયાન ચલાવ્યુ સ્લીપ ટુ બેક એટલે કે ચત્તા સુવડાવો. બસ આ એક મંત્ર ઘણો કારગર નીવડ્યો અને ધીમે ધીમે SIDSનું પ્રમાણ ઘટતુ ચાલ્યુ. <br />
<br />
2. શિશુનો પલંગ કે ઘોડીયુ હંમેશા સપાટ અને મજબૂત સપાટી વાળુ હોવુ જોઈએ જે શિશુ સુરક્ષાના માપદંડ ધરાવતુ હોય. વધુ પોચી સપાટી વાળુ ગાદલુ કે બેડ યોગ્ય નથી. <br />
<br />
<object height="505" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/ReDupIbvowg&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/ReDupIbvowg&hl=hi_IN&fs=1&color1=0x006699&color2=0x54abd6" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
3. શિશુના બેડ પર બિન જરુરી તકિયા કે અન્ય વસ્તુ ઓ ન રાખો એ શિશુ ને ગુંગળાવી શકે છે. <br />
<br />
4. શિશુ ને જો બ્લેન્કેટ થી ઢાંકવામાં આવે તો ચહેરો કે નાક બિલ્કુલ ન ઢાંકવા અને બ્લેંકેટ પથારીમાં યોગ્ય રીતે ભરાવી રાખો જેથી સળ પડીને શિશુ ફરતે વિંટળાઈ જ્વાનુ જોખમ ન રહે. <br />
<br />
5. સગર્ભાવસ્થાથી જ ધુમ્રપાનથી દૂર રહો અને અન્ય ધુમ્રપાન કરતા હોય તો ત્યાંથી દૂર રહો. શિશુના જન્મ પછી તેના રૂમ માં કે તેની નજીક ધુમ્રપાન ન કરવુ કે કોઈ અન્યને કરવા દેવુ. <br />
<br />
6. મા અને શિશુ એક જ રુમ માં સુવે તે જરુરી છે. શક્ય હોય તો પલંગ અલગ રાખવા. <br />
<br />
7. પ્રથમ છ માસ ફક્ત સ્તન પાન કરાવો. સ્તન પાન દ્વારા SIDS દર પચાસ ટકા થી વધુ ઘટાડી શકાય છે. પ્રમાણ માં વધુ સ્તનપાન કરાવતા દેશો જેવા કે એશિયન દેશોમાં SIDSનું પ્રમાણ ઓછુ જોવા મળે છે. સ્તન પાન ન કરાવતા હોય તો રાત્રે સૂતી વખતે પેસીફાયર(ચૂસણી) મોંમાં આપવી. <br />
<br />
8. રુમનુ તાપમાન નિયંત્રીત રાખો વધુ ગરમ કે ઠંડુ ન થવા દો. <br />
<br />
9. અન્ય પ્રયોગો ન કરો. કે આ માટે બજારુ સાધનો નો પ્રયોગ ન કરો. <br />
<br />
<strong><span style="color: #cc0000;">SIDS વિશે કેટલીક ગેરમાન્યતા ઓ અને સત્ય હકીકત</span></strong> <br />
<br />
1. સામાન્ય રીતે શિશુઓને શરુઆતી ઉંમરમાં જ રસીકરણ શરુ થતુ હોય છે અને માતા પિતા આને લઈને ઘણા ચિંતાતુર હોય છે. આથી ઘણી વાર રસીકરણ ના બે ત્રણ દિવસ માં કદાચ કોઈ SIDS જેવી ઘટના બને તો કાગનું બેસવુ અને તાડનું બેસવુ જેવુ બને અને રસીકરણ ની ઘટનાને કારણ તરીકે જોડી ને જોવામાં આવે. આ એક અવૈજ્ઞાનિક વાત છે. અમેરીકન સંસ્થા સી.ડી.સી.એ આવા અનેક દાવાઓ કે શંકાસ્પદ રજૂ કરાયેલ ઘટનાઓની તપાસ પછી આમાં કોઈજ તથ્ય મળ્યુ નથી. આવા અવૈગ્યાનિક પ્રચાર થી કદાચ ઘણા માતા પિતા જો રસીકરણ ન કરાવે તો ઉલ્ટુ વધુ ખતરનાક એવા ચેપી રોગથી બાળક્ને નુક્શાન થવાનો વધુ સંભવ છે. <br />
<br />
2. SIDS માત્ર ગરીબ લોકોના ઘેર બનતુ હોય તેવી એક ખોટી માન્યતા પ્રવર્તે છે. પરિવારની આર્થિક પરિસ્થિતી કદાચ SIDS માટે વધુ જવાબદાર નથી હોતી પરંતુ SIDS અટકાવવા ઉપયોગી પગલાનું યોગ્ય પાલન થાય છે કે નહિ તે અગત્યનું છે. જેમકે શિશુને ચત્તુ સુવડાવવુ એ અત્યંત સરળ ઉપાય છે. જે પરિવારની આર્થિક પરિસ્થિતી સાથે જોડાયેલ નથી. <br />
<br />
<span style="background-color: #ffd966; color: #cc0000;"><strong>આપના શિશુને પણ સીડ્સ થી રક્ષણ આપો. ઉપાય ખૂબ આસાન છે. </strong></span><br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)</div><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-15941042979577319302010-05-20T14:19:00.002+05:302010-05-20T14:22:22.098+05:30“ મેડીકલ વિદ્યાશાખામાં -ગ્લેમર vs રિયાલિટી “<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S7zL41eQqDI/AAAAAAAAAy4/mVdZVHmNwpE/s1600/doctor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S7zL41eQqDI/AAAAAAAAAy4/mVdZVHmNwpE/s320/doctor.jpg" width="320" wt="true" /></a></div><a href="http://3.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/SiOh1nE7hZI/AAAAAAAAAcY/9E521pxGm6M/s1600-h/peo-man_walk.gif"><span style="font-size: 130%;"></span></a><span style="font-size: 130%;"><br />
</span><br />
<div>ધોરણ 12 સાયન્સનું પરિણામ આવતાની સાથે જ અનેક વિદ્યાર્થીમિત્રોને ખૂબ સરસ માર્કસ આવ્યા. અનેક મિત્રોનો સેંટર અને બોર્ડમાં રેંક આવ્યો.આ મિત્રોને હંમેશ મુજબ જર્નાલિસ્ટ મિત્રોએ પૂછ્યું “ ભાવિ કારકિર્દી “ વિશે અને લગભગ મિત્રોના સમાન જવાબ – “ મેડીકલ વિદ્યાશાખામાં જવું છે “ ! શા માટે જવું છે.- <br />
“લોકોની સેવા કરવા !” વાહ ભાઈ વાહ કેટલા ઉદ્દાત વિચારો છે.! ઘણા મિત્રોએ એ થી પણ આગળ ઉપરની મહેચ્છા વ્યકત કરી કાર્ડીયોલોજીસ્ટ કે ન્યુરોસર્જન થવા વિશે ! ખૂબ સુંદર ! ગુજરાતી કહેવત છેને – “ નિશાન ચૂક માફ પણ નહી માફ નીચુ નિશાન !” મોટાભાગના મિત્રો આ કહેવતને ખરેખર જાણતા અને અનુસરતા લાગે છે.<br />
<br />
મેડીકલ વિદ્યાશાખા વિશેનું આ સ્વપન ખરેખર છેલ્લા બે દાયકાથી ખૂબ જોવાતું અને ઉંચો ટી.આર.પી. ધરાવતું રહ્યું છે. માતાપિતા અને વિદ્યાર્થીમિત્રો સૌનુ વ્હાલુ આ સ્વપન ઘણી વાર આંખ ખૂલે ત્યારે વાસ્તવિકતા માં દુખદ બની રહેતુ હોય છે. દર વર્ષે મેડીકલ વિદ્યાશાખામાં ઘણા વિદ્યાર્થી મિત્રો આ શાખા છોડી જતા રહે છે અને ઘણા લાંબા સમય પછી મન સાથે સમાધાન કરે છે તેવુ સામાન્યપણે જોયેલુ છે. મેડીકલ વિદ્યાશાખા અને શિક્ષણની સાથે છેલ્લા 15 વર્ષથી સંકળાયેલ હોવાથી ઘણા વિદ્યાર્થીમિત્રો સહજ રીતે પૂછી લે છે “શું સાહેબ આ કોર્સ લેવા જેવો છે”?! ત્યારે આ વિશે કેટલાક પાસાનો વિચાર કરી લેવો જરુરી છે અને કારકિર્દીના ઉંબરે ઉભેલા આ મિત્રોને મદદરુપ થવા માટે મારા વિચારો રજૂ કરુ છું – તટસ્થતા પૂર્વક અભ્યાસ કરી મિત્રો પોતાની ભાવિ જીંદગી નો નિર્ણય લે તેવી અભ્યર્થના.! <br />
<br />
<span style="background-color: #ffd966; color: #cc0000;"><strong>ગ્લેમર નં. -1 – “ ડોક્ટરને સોશ્યલ સ્ટેટસ અને સાહેબ કહેવાય ભાઈ” !</strong></span> <br />
<br />
હા એ સાચુ કે સમાજ હંમેશા તેમને ઉપયોગી અને કામના માણસોને માન આપે છે. પણ ભાઈ આવું તો દરેક ક્ષેત્રમાં છે. મૂળ વાત તો છે ગરજે ગધેડાને બાપ કહેવો પડે અને દવા અને ડોકટર ની ફી બચાવવા ઘણા લોકો ઉપરછ્લ્લુ માન અને વ્યવહાર રાખતા હોય છે. બાકિ તો ગરજ સરી કે વૈદ વેરી ! એજ સમાજ જ્યારે ડોકટરને કે તેના નિર્ણયને સમજી નથી શકતો કે શંકા કરે છે ત્યારે પળવાર પહેલા ભગવાન બનેલા સાહેબ કે તેમની હોસ્પીટલની ખેર નથી રહેતી...! આવા અનેક કિસ્સા છાસવારે બનતા રહે છે. એટલે ફૂલની સુગંધ ક્યારે પથથર માં પરિવર્તીત થાય તે કહેવું મુશ્કેલ છે. જો કે આવા બનાવોની સંખ્યા ઓછી છે પરંતુ સોશ્યલ સ્ટેટસના ફૂગ્ગાની હવા કાઢવા પૂરતા છે. <br />
<br />
<span style="background-color: #ffd966; color: #cc0000;"><strong>ગ્લેમર નં -2 - “ આ શાખામાં પૈસો ઘણો છે.” !</strong></span><br />
<br />
હા ખાસ કરી ને ડોકટર સમાજ ના સફળ મિત્રોના આવક ના આંકડા ખરેખર ચોંકાવનાર હોય છે. પણ ભાઈલા, સમાજમાં મુકેશ અંબાણી, ટાટા, બિરલા કે બજાજ તો હોવાના પણ શું દેશના બધા ઔદ્યોગિક કર્મશીલો એમના સમાન ગણી શકાય. કોઈપણ ક્ષેત્રમાં આર્થિક ઉપાર્જન ની સંભાવનાઓ નક્કી કરતા પહેલા તે ક્ષેત્રના તળિયે રહેલા લોકોની સામાન્ય આવક થી વિચારવું અને વળી આ ઓછા માં ઓછી આવક મેળવવા માટે કરવો પડેલ સંઘર્ષ પણ ગણતરી માં લેવો. સરેરાશ એમ.બી.બી.એસ ડોક્ટર થતા અંદાજે સાડા પાંચ વર્ષ થઈ જાય છે જ્યારે માસ્ટર ડીગ્રી(એમ.ડી. કે એમ.એસ.) સાડા આઠ વર્ષ લઈ લે છે. બીજો ઓછા માં ઓછો એક વર્ષનો અનુભવ જોડો તો માસ્ટર ડીગ્રી ધારક ડોકટર દસ વર્ષે કમાવા લાયક સ્થિતિમાં પહોંચે છે. ત્યારે પણ તેને મળતી રકમ તેનાજ સમાન ઉંમરના અન્ય શાખાના સ્નાતકો (દા.ત. ઈજનેરો કે એમ.બી.એ). ને મળતા સેલરી પેકેજ થી ઓછી જ હોય છે. સરેરાશ ડોકટર કરતા તેનાજ જેટલા હોંશિયાર અન્ય શાખાના લોકો ડોક્ટર સાહેબ ખૂરસી પર બેસે ત્યાં સુધીમાં બે કે ત્રણ નોકરી-બદલી અને ત્રણ વિદેશ પ્રવાસો કરી ચૂક્યા હોય છે.!<br />
<br />
જે ડોકટર મિત્રો હિંમતથી મોટા શહેરો માં પ્રાઈવેટ પ્રેક્ટીસ કરે છે તેમને શરુઆતી સમયમાં ખૂબ મોટી રકમનું રોકાણ કરવુ પડે છે. પ્રેકટીસ ની શરુઆતમાં બેંકના લોન ના હપ્તા ભરવામાં પણ તકલીફ પડતી હોય છે. રાત-દિન દર્દીના સુખમાં સુખ અને દુઃખે દુઃખ સમજવું પડે તો પણ કોઈ ગેરેંટી નથી કે થોડા સમય પછી હોસ્પીટલ ટકશે કે માલિક બદલાશે! શું અન્ય વ્યવસાય કે બિઝનેસમાં આટલા રોકાણ થી શાંતિપૂર્વક કમાઈ ન શકાય ? શું આ કોસ્ટ બેનીફીટ રેશ્યો તમારા હિસાબમાં બેસે છે ? -તો આવો મેદાન માં ! <br />
<br />
<span style="background-color: #ffd966; color: #cc0000;"><strong>ગ્લેમર 3 – “જોબ સીક્યુરીટી છે ભાઈ...!”</strong></span> <br />
<br />
ડોકટરીના વ્યવસાયમાં નોકરી મેળવવી ખાસ અઘરી નથી ખાસ કરીને જો સ્થળ અંગે ની સૂગ ન હોય. આજની તારીખે પણ અનેક નાના શહેરો થી માંડી મોટી કોર્પોરેટ હોસ્પીટલ માં પણ નોકરી મળવી અઘરી નથી. પરંતુ શું આટલી બધી મહેનત પછી બીજા કોઈ વ્યવસાયમાં પણ નોકરી ન મળે કે ન ટકે વિચારી જૂઓ.! <br />
<br />
મારો મત... મેડીકલ વ્યવસાય કદી પૈસા, સ્ટેટસ કે જોબ સિક્યોરીટી વિચારી પસંદ ન કરવો ખરેખર તો આ વ્યવસાય પસંદ કરવાનું સૌથી મોટું કારણ છે તેમાં રહેલું ‘ જોબ સેટીસ્ફેક્શન્ ‘ - એક દર્દીના દુઃખને તમે હળવુ કરી શકો, એક સ્ત્રીને માતા બનવામાં મદદરુપ થઈ શકો, એક શિશુને શ્વાસ આપી આખી જીંદગી આપી શકો કે સ્વર્ગના દ્વારે ઉભેલાને ધરતી પર પાછો લાવવાનું ભગીરથ કાર્ય કરવાની સંજીવની કે વિદ્યા આ અભ્યાસક્રમ આપે છે!. એ જ છે એમાં ડૂબકી મારવાનું પ્રબળ પ્રેરક બળ્! પૈસા કે સ્ટેટસ બીજી બધી વિદ્યાશાખામાં મેડીકલ થી કદાચ વધુ મળશે પણ આ અમૂલ્ય સંતોષ મેળવવાનું શક્ય નથી. પણ બોસ ઓલી.. સ્પાઈડરમેન ફિલ્મમાં કહે છે ને કે “દરેક શક્તિ પોતાની સાથે જવાબદારીનુ પોટલુ લાવે છે”- એમ આ સંજીવની બાણ મળ્યા પછી ધનુષ્ય ઉપાડી ફરવાની તાકાત છે ને !! <br />
<br />
થોડી ગમ્મત... <br />
<br />
હું ડોકટર શા માટે બન્યો તેના સાચા-ખોટા કેટલાક સબળ કારણૉ નીચે મુજબ છે ...! <br />
<br />
1. બોસ !, આમેય પહેલે થી આપણી ઉંઘ ઓછી...!<br />
<br />
2. ગણિત ગોટાળુ કંઈ ન જાણુ ને ભૂમિતિ માં મોટુ ભોપાળુ ...!<br />
<br />
3. મારા અક્ષર પહેલે થી જ ખરાબ રહેલા...!<br />
<br />
4. આ બધી મોજમજા અને જલસા બહુ થયા ભાઈ ! જીંદગી બહુ માણી લીધી..!<br />
<br />
5. નાનપણ થી જ મારો સ્વભાવ ચિંતાજનક- જરીયે કોઈનું દુઃખ ન જોવાય ભાઈ...!<br />
<br />
6. મારા મતે જીવન ના પહેલા 30 વર્ષ આર્યકાળ અનુસાર ‘બ્રહ્મચર્યાશ્રમ’ માં ગાળવા જોઈએ.!<br />
<br />
7. આ શાખામાં પાછલી જીંદગીની ચિંતા નથી રહેતી!(કારણકે ડોક્ટરોની સરેરાશ વય ઘટી છે.)<br />
<br />
8. માણસે પોતે કરેલા પાપનું પ્રાયશ્ચિત આ દુનિયામાં જ કરવું જોઈએ...!<br />
<br />
9. સ્ટ્રેસથી જો બી.પી. કે હ્રદયરોગ થાયતો બોસ આપણે પૈસા જ નથી ખરચવા...<br />
<br />
વળી જીંદગી ના યુવાની ના વર્ષો આ દસ વર્ષની તપસ્યામાં ક્યાં જતા રહે છે તે ખબર પણ નથી પડતી. પુસ્તકો ની બહારની દુનિયા,તહેવારો કે સામાજીક પ્રસંગો વિશેનું તાત્પર્ય સમય જતા જાણે ભૂલાતુ જાય છે!. એક ડીગ્રીની કિંમત આ તનતોડ મહેનત અને અનેક ઈચ્છાઓ ના દમન થી ચૂકવવા તૈયાર રહેવું પડે છે. શું આ કોસ્ટ બેનીફીટ રેશ્યો તમારા હિસાબમાં બેસે છે ? - તો આવો મેદાન માં !</div><br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-69341540373766929552010-05-17T22:27:00.002+05:302011-07-13T10:12:08.774+05:30દાંતનો સડો (dental caries) part -1દાંતની કોઈપણ સપાટી પરનું દાંતનું ખનિજ દ્રવ્ય ઓગળી જતા પડેલા ખાડાને દાંતનો સડો કહે છે. સફેદ કલરના દાંતમાં દાંતનો સદો કાળા કે બ્રાઉન કલરના ખાડા રુપે જોવા મળે છે. દાંત નો સડો કોઈપણ ઉમરની વ્યક્તિને થઈ શકે છે બાળકોમાં દાંત ના સડાનુ પ્રમાણ વધુ જોવા મળે છે. <br />
<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">દાંતનો સડો એ બેક્ટેરીયા દ્વારા થતો રોગ છે. આપણા મોંમાં અનેક પ્રકારના બેક્ટેરીયા જોવા મળે છે. આમાંના કેટલીક પ્રકારના બેક્ટેરીયા એસિડ બનાવે છે. આ એસિડ દાંતના ખનીજ બંધારણ ને ઓગાળી નાખે છે. બેક્ટેરીયા અન્ય સજીવની માફક જ ખોરાક નો ઉપયોગ કરીને નકામા ઉત્સર્ગ પદાર્થનો ત્યાગ કરે છે. દાંતના સડા માટે જવાબદાર બેક્ટેરીયા (સામાન્યતઃ – સ્ટ્રેપ્ટોકોક્કસ મ્યુટન્સ કે એસીડો ફિલસ લેક્ટોબેસીલાઈ) દાંત પર ચોંટેલા અન્નકણોનો કે ચોંટેલી શર્કરાનો ઉપયોગ કરીને પોતાનું જીવન ટકાવી રાખેછે અને આ પ્રક્રિયાના અંતે બનતા ઉત્સર્ગી પદાર્થ તરીકે એસીડ નો ત્યાગ કરે છે. આ એસીડ દાંતના બંધારણ ને ઓગળી ને નુકશાન કરી મૂકે છે. દરેક મોં માં અનેક બેક્ટેરીયા હોય છે જો વ્યવસ્થિત સફાઈ ન થાય તો આવા બેક્ટેરીયા દાંત પર પોતાનો વંશ વેલો વધારે છે અને આવી વધતી જતી બેક્ટેરીયાની વસ્તી દાંત પર એક પીળુ છારીનૂમા પડ બનાવે છે જે ડેન્ટલ પ્લાક નામ થી ઓળખાય છે. આ પડ દાંતને કુલ બે રીતે નુકશાન પહોંચાડે છે- </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">1. આ ડેન્ટલ પ્લાક બેક્ટેરીયાનુ ઘર છે જે તેને રક્ષે છે. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">2. બેક્ટેરીયા દ્વારા પેદા થતો એસીડ વહી જવાને બદલે આ પડની બાઉન્ડ્રી ને લીધે સતત દાંત સાથે ચીપકેલો રહે છે. જે ધીમે ધીમે દાંત ને ખોતરી નાખે છે. </div><br />
દાંતનો સડો એ સતત થતી ધીમી પ્રક્રિયા છે જેને મહિનાઓ કે વર્ષો લાગે છે. આ સડાની પ્રગતિ નો આધાર ડેન્ટલ પ્લાકની ઉંમર- બેક્ટેરીયાની પ્રજાતિ – દાંતની સફાઈ અને ખાન પાન ની પ્રવૃતિ પર છે. મીઠી- ચીકણી વસ્તુ નો વધુ પડતો ઉપયોગ આ પ્રક્રિયા ઝડપી બને છે. <br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S_Fyu7zQc2I/AAAAAAAABPw/75sUoAhJW1w/s1600/plaque.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="http://1.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S_Fyu7zQc2I/AAAAAAAABPw/75sUoAhJW1w/s640/plaque.jpg" width="520" wt="true" /></a></div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;">દાંતના સડામાં શરુઆતના તબક્કામાં કોઈ જ દુઃખાવો કે તકલીફ પડતી નથી. પરંતુ આ સડો આગળ વધે અને ઈનેમલ તથા ડેંટીન ને ખોતરીને જ્યારે પલ્પ તરીકે ઓળખાતી દાંતની નસ સુધી પહોંચે ત્યારે જ દુઃખાવો થાય છે. દાંતની નસ જ માત્ર સંવેદના વ્યક્ત કરી શકતી ચેતા નસો ધરાવે છે ઈનેમલ કે ડેંટીન તરીકે ઓળખાતા બહારી પડો નહી. આથી સડાની શરુઆતી અવસ્થામાં દુઃખાવો થતો નથી.</div><br />
એકવાર દાંતમાં સડો થાય પછી જો તે સારવારથી દૂર ન થાય તો તે ક્રમશઃ વધુ ને વધુ ઉંડો ઉતરે છે. આ સડો અન્ય કોઈ રીતે અટકાવી શકાય નહી. <br />
<br />
આજ વસ્તુ સમજો આ એનીમેશન વિડીયો થી <br />
<br />
<object height="505" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/-nBSQQHYdkE&hl=hi_IN&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/-nBSQQHYdkE&hl=hi_IN&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
<span style="color: #cc0000;"><strong>દાંતમાં સડો થવાના કારણૉ</strong></span> <br />
<br />
1. સતત મીઠો અને ચીકણૉ ખોરાક લેવાથી જેવો કે – ચોકલેટ, ગોળ, આઈસ્ક્રીમ, મીઠાઈ વિ. <br />
<br />
2. નાના બાળકોને ઉંઘમાં રાત્રે બોટલ થી દૂધ આપવાથી. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S_F0nh-W5GI/AAAAAAAABP8/BsaSyBjdrgI/s1600/12_baby-bottle-tooth-decay.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="155" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S_F0nh-W5GI/AAAAAAAABP8/BsaSyBjdrgI/s200/12_baby-bottle-tooth-decay.jpg" width="200" wt="true" /></a></div><br />
3. રાત્રે ગળ્યુ દૂધ આપીને બાળક્ને જો બ્રશ ન કરાવાય તો ... <br />
<br />
4. પીવાના પાણી માં જ્યારે ફ્લોરાઈડનુ પ્રમાણ ઓછુ હોય તો ... <br />
<br />
5. દાંતમાં ઉંડા તેમજ સાંક્ડા ખાંચા કે તિરાડો હોય તો કે જે કુદરતી રીતે અન્ન કણૉ ફસાઈ જવાની સરળ વ્યવસ્થા આપે છે. <br />
<br />
6. અપૂરતી સફાઈ અને બ્રશ ન કરવાથી.<br />
<br />
7. દાંત આડા-અવળા કે વાંકાચૂકા હોય તો બ્રશ યોગ્ય થતુ નથી અને સડો થવાની સંભાવના વધે છે. <br />
<br />
<br />
<strong><span style="color: #cc0000;">મૂળ લેખન - ડો.ભરત કટારમલ ડેન્ટલ સર્જન - જામનગર</span></strong><br />
<br />
<strong><span style="color: #cc0000;">નાવીન્ય સભર રજૂઆત અને પૂરક માહિતી - ડો. મૌલિક શાહ</span></strong> <br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. -<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-25758482192869715952010-05-13T22:43:00.003+05:302010-05-13T23:03:37.244+05:30રસીકરણ (vaccination) શા માટે ??<object height="360" width="580"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/sGKrs1ED_rw&hl=en&fs=1&color1=0xe1600f&color2=0xfebd01&border=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/sGKrs1ED_rw&hl=en&fs=1&color1=0xe1600f&color2=0xfebd01&border=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="580" height="360"></embed></object><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div>ગુજરાતી ભાષામાં કહેવત છે કે ‘ આગ લાગે ત્યારે કુવો ખોદવા ન બેસાય! ’ – એટલે કે જ્યારે મુસીબત આવી પડે ત્યાર પછીના પ્રયત્નો નિરર્થક હોય છે પણ જો આગમચેતીથી આવનારી મુસીબત માટે તૈયારી કરીને રાખવામાં આવે તો તેને અટકાવી શકાય છે. બિમારી કે રોગ નુ પણ એવુજ છે. કેટલાક રોગ થયા પછી તેની સારવાર ખૂબ અઘરી અને ઘણી વાર અશક્ય હોય છે અને અંતે દર્દી માટે જીવલેણ નીવડે છે. પણ આવા ઘણા રોગને અટકાવવા નો અસરકારક ઉપાય છે – રસીકરણ . રસીકરણ દ્વારા ખૂબ ઘાતક અને ગંભીર પ્રકારના રોગ પણ રોક લગાવી શકાય છે. દા.ત. ડીપ્થેરીયા રોગ જો થાય તો શિશુ માટે પ્રાણ ઘાતક નીવડી શકે છે પણ રસીકરણ થી તેને ચોક્કસ અટકાવી શકાય છે. <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-wvZ0On6dI/AAAAAAAABPo/QQEDjOlttyc/s1600/119498454029858016people_svg_med.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="184" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-wvZ0On6dI/AAAAAAAABPo/QQEDjOlttyc/s200/119498454029858016people_svg_med.png" width="200" wt="true" /></a></div>અમુક રોગ કદાચ પ્રમાણ માં ઓછા ઘાતક છે અને દર્દીનુ મૃત્યુ ન પણ થાય પણ તેની આડ અસરો અને બિમારીના સમય દરમ્યાન બિન કાર્યક્ષમ રહેવાથી થતુ નુકશાન ઘણુ મોટુ હોય છે . દા.ત. ઓરીનો રોગ કદાચ સીધી રીતે શિશુને પ્રાણ ઘાતક ન પણ બને પણ તેના કારણે થતી અન્ય તકલીફો જેવી કે ન્યુમોનિયા કે લાંબા સમય ચાલતા ઝાડાની બિમારીથી શિશુને ઘણુ નુકશાન થાય છે તેનો વિકાસ અટકી જાય છે. જ્યારે અછબડા જેવી બિમારી સામાન્ય રીતે જાન્યુઆરી થી એપ્રીલ માસમાં થતી હોય છે જે સમય દરમ્યાન શાળા કોલેજોમાં પરીક્ષાઓનો હોય છે અને તે દરમ્યાન એકાદ અઠવાડીયાની માંદગી બાળકને અભ્યાસમાં પાછળ કરી શકે છે. વળી અછબડામાં રહી જતા ચહેરા પરના ડાઘ કયારેક સૌદર્ય પ્રત્યે વધુ સભાન બાળકમાં(ખાસ કરી ને કિશોરીઓમાં) લઘુતાગ્રંથિ પણ લાવી શકે છે. આમ રસીઓ માત્ર જીવ બચાવવા માટે જ નહી પણ સંપૂર્ણ સ્વસ્થ જીવન જીવવા પણ જરુરી છે. <br />
<br />
<div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-wv4jWDDWI/AAAAAAAABPs/pPEe-C5Zfcc/s1600/11971071922084539979metalmarious_Medicine_and_a_Stethoscope_svg_med.png" imageanchor="1" style="clear: left; cssfloat: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-wv4jWDDWI/AAAAAAAABPs/pPEe-C5Zfcc/s200/11971071922084539979metalmarious_Medicine_and_a_Stethoscope_svg_med.png" width="195" wt="true" /></a>ઘણા રોગ અને બિમારીની હોસ્પીટલોમાં સારવાર શક્ય છે અને કદાચ આડરસરો માંથી પણ બચી શકાય પણ સરવાળે જો હિસાબ માંડવામાં આવે તો થતુ આર્થિક નુકસાન અને સમય નો વ્યય હંમેશા રસીકરણની કિંમત થી ઓછો જ હોય છે. </div><div style="border-bottom: medium none; border-left: medium none; border-right: medium none; border-top: medium none;"><br />
</div>રસીકરણ માત્ર આપના બાળકને જ રક્ષણ નથી આપતુ એ સમાજને પણ ઉપયોગી થાય છે . કેટલાક બાળકો કે જે કદાચ આપના બાળકની સાથે સ્કૂલમાં ભણતા હશે કે ઘરની નજીક સાથે રમતા હશે કે જે પોતે રસીકરણ લેવા છતા પણ જરુરી રોગ પ્રતિકારક શક્તિ પેદા નહી કરી શકતા હોય કે ઓછી રોગ પ્રતિકારક શક્તિ પેદા કરતા હશે એમના માટે પણ આપના બાળકને રોગ ન થાય તે આશીર્વાદ રુપ બની શકશે. <br />
<br />
જો બાળકો ઓછા માંદા પડે તો આરોગ્ય લક્ષી સેવાઓ નો ખર્ચ ઘટે છે. માતા-પિતા પોતાનુ કાર્ય સંભાળી શકે છે જેથી એમની સેવાઓ જેતે ક્ષેત્રમાં સતત પ્રાપ્ય રહે છે. આમ રસીકરણ દ્વારા રોગ અટકાવવાથી એક તંદુરસ્ત સમાજ અને કાર્યક્ષમ રાષ્ટ્રનુ નિર્માણ થાય છે.આથી દેશ ના વિકાસમાં આપ સીધો સહયોગ કરો છો. આ પણ એક પ્રકારે દેશ સેવા જ ગણી શકાય છે. <br />
<br />
રસીકરણ દ્વારા અનેક રોગોની નાબૂદી શક્ય છે. દા.ત. શીતળાનો રોગ આપણે નાબૂદ કર્યો છે અને હવે તેનુ રસીકરણ જરુરી નથી. આમ જો યોગ્ય રસીકરણ કાર્યક્રમો અને વિવિધ ઝુંબેશ ચાલુ રહેશે તો બીજા અનેક રોગ માંથી આવનારી પેઢીને મુક્તિ મળી જશે. આવી જ એક મોટી ઝુંબેશ ભારતમાં આપણે પોલિયો નાબૂદી માટે ચાલુ છે. <br />
<br />
<br />
<script src="http://www.google.com/friendconnect/script/friendconnect.js" type="text/javascript">
</script><br />
<br />
<div id="div-4001110023186846505" style="border-bottom: #660000 1px solid; border-left: #660000 1px solid; border-right: #660000 1px solid; border-top: #660000 1px solid; width: 650px;"></div><br />
<script type="text/javascript">
var skin = {};
skin['BORDER_COLOR'] = '#660000';
skin['ENDCAP_BG_COLOR'] = '#ffcc33';
skin['ENDCAP_TEXT_COLOR'] = '#990000';
skin['ENDCAP_LINK_COLOR'] = '#cc0000';
skin['ALTERNATE_BG_COLOR'] = '#ffffff';
skin['CONTENT_BG_COLOR'] = '#ffffff';
skin['CONTENT_LINK_COLOR'] = '#0000cc';
skin['CONTENT_TEXT_COLOR'] = '#333333';
skin['CONTENT_SECONDARY_LINK_COLOR'] = '#7777cc';
skin['CONTENT_SECONDARY_TEXT_COLOR'] = '#666666';
skin['CONTENT_HEADLINE_COLOR'] = '#333333';
skin['DEFAULT_COMMENT_TEXT'] = '- \u0aa4\u0aae\u0abe\u0ab0\u0ac0 \u0a9f\u0abf\u0aaa\u0acd\u0aaa\u0aa3\u0ac0 \u0a85\u0ab9\u0ac0\u0a82 \u0a89\u0aae\u0ac7\u0ab0\u0acb -';
skin['HEADER_TEXT'] = '\u0a9f\u0abf\u0aaa\u0acd\u0aaa\u0aa3\u0ac0\u0a93';
skin['POSTS_PER_PAGE'] = '5';
google.friendconnect.container.setParentUrl('/' /* location of rpc_relay.html and canvas.html */);
google.friendconnect.container.renderWallGadget(
{ id: 'div-4001110023186846505',
site: '01151008662877325638',
'view-params':{"disableMinMax":"true","scope":"PAGE","allowAnonymousPost":"true","features":"video,comment","startMaximized":"true"}
},
skin);
</script><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5688741097536884858.post-7607865832098606842010-05-10T23:46:00.005+05:302010-05-11T00:30:46.322+05:30દાંતની સંભાળ - બ્રશ કેમ કરશો....<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><br />
</div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-hPWGbS1_I/AAAAAAAABOU/szHs9ssY08s/s1600/10_brush_tech_2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="146" src="http://4.bp.blogspot.com/_Gj357X8x6cI/S-hPWGbS1_I/AAAAAAAABOU/szHs9ssY08s/s200/10_brush_tech_2.jpg" width="200" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Shruti, sans-serif; font-size: large;">દાંત એ મનુષ્યને કુદરતે આપેલી બત્રીસ દિકરાની ભેટ કે વરદાન છે. આમ દાંત એ દીકરા છે તે કોઈ મજૂર નથી અને દીકરાનું જતન યોગ્ય રીતે થાય તે જરુરી છે . આમ દાંતની માવજત યોગ્ય રીતે અને દરરોજ થવી જરુરી છે કારણકે શરીરની તંદુરસ્તીની શરુઆત દાંતની તંદુરસ્તીથી થાય છે.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Shruti, sans-serif; font-size: medium;"></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Shruti, sans-serif; font-size: medium;"><div class="MsoNormal"><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">દાંતની જાળવણી માં સૌથી વધુ મહત્વ</span><span lang="GU"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">સફાઈ છે. આ માટે જરુરી છે સાચી વૈજ્ઞાનિક રીતે બ્રશ કરવુ. મોટા ભાગના લોકો જાણે જંગે જવાનું હોય તેમ દુશ્મનોનો કચ્ચરઘાણ વાળતા હોય તેવી રીતે ફટા ફટ બ્રશ કરે છે. આવો જાણીએ દાંતને બ્રશ કરવાની આદર્શ પધ્ધતિ (</span>brushing technique<span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">) </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><b>બ્રશ કરવાની આદર્શ પધ્ધતિ </b></span></span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">1.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">દાંતની ઓછામાં ઓછી બે વાર સફાઈ જરુરી છે. સવાર કરતા પણ રાત્રે દાંત બ્રશ કરવા અત્યંત જરુરી છે. રાત્રિ ના અન્નકણો દાંતમાં જો ભરાઈ રહે તો આખી રાત ના સમય દરમ્યાન બેક્ટેરીયાને મોક્ળુ મેદાન મળે અને આ અન્નકણૉ માંથી પેદા થયેલા એસિડથી દાંતની અંદર સડો પેદા થાય અને જો પહેલાથી હોય તો વધુ વકરે છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">2.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"></span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> દાંતની સફાઈ માટે સૌથી મહત્વનુ બ્રશની પસંદગી છે. બ્રશ નરમ વાળ વાળુ હોવુ જોઈએ અને આ વાળ સીધા હોવા જોઈએ વળેલા નહી. ઘણી વાર બ્રશ વધુ વપરાય તો વાળ કડક અને વાંકા વળી જતા હોય છે આથી દર ત્રણ માસ પર બ્રશ બદલવુ જરુરી છે. કડક વાળ દાંત અને પેઢાને નુક્શાન પહોંચાડે છે જ્યારે વળી ગયેલા વાળ વાળુ બ્રશ યોગ્ય સફાઈ નથી કરી શક્તુ.</span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">3.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">બ્રશ કરતી વખતે મોં હંમેશા ખુલ્લુ રાખો. ઉપરના જડબાના અને નીચેના જડબાના દાંત અલગ અલગ સાફ </span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> કરવા. દાંત ભેગા કરીને એકસાથે બ્રશ ફેરવી દેવુ તેમ નહિ... </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><object height="505" width="640"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/tjN9t2cwKUg&hl=hi_IN&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/tjN9t2cwKUg&hl=hi_IN&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="505"></embed></object><br />
<br />
4.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">બ્રશને દાંતની ઉપર 45 ડીગ્રી ના ખૂણે ગોઠવો અને પછી ઉપરના દંત માટે ઉપરથી નીચે તરફ અને નીચેના દાંત માટે નીચે થી ઉપર તરફ બ્રશ ફેરવો. બ્રશને નાજુકાઈ થી હળવે હાથે ફેરવવુ. દાંત એ કોઈ મેલુ કપડુ નથી કે તેને ઘસી ઘસીને ઉજળુ કરવાનુ હોય આથી વધુ પડતુ જોર લગાવી ઘસવુ જરુરી નથી. યાદ રાખો કે બ્રશ દ્વારા માત્ર ફસાયેલા અન્નકણૉ જ દૂર કરવાના છે. જો આપના દાંતનો કુદરતી કલર જ પીળો હશે તો ઘસવાથી સફેદ નહિ થાય અને ઉલ્ટાનુ ઈનેમલ ઘસાઈ જવાથી દાંતને નુકશાન થશે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">5.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">દાંતને બ્રશ કરવા માટે ત્રણ મિનિટ જેટલો સમય પર્યાપ્ત છે. આથી વધુ સમય જરુરી નથી. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">6.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">બ્રશ કરતી વખતે દાંતની અંદર અને બાહરની સપાટી અને બે દાંત વચ્ચેની જગ્યા અને ખૂણા ખાંચા સાફ કરવા એટલાજ મહત્વના છે. દાંત પંકતિ પર નીચેથી ઉપર અને ઉપરથી નીચેની દિશામાં ચાલવુ જોઈએ. જમણેથી ડાબે કે ડાબેથી જમણે નહિ. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">7.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">બે દાંત વચ્ચેની જગ્યા સાફ રાખવા માટે ટૂથપીક કે સોય વિ. નો ઉપયોગ કદાપિ કરશો નહિ. જો સાદા બ્રશથી આ શક્ય ન હોય તો તે માટે ડેંટલ ફ્લોશ કે ઈંટરડેંટલ બ્રશ વાપરવુ. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">8.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">જમ્યા પછી કે ગળ્યુ ખાધા બાદ કોગળા કરવા જરુરી છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;">9.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">નાના બાળકોમાં પ્રથમ વર્ષ બાદ દાંત ની સફાઈ ખૂબ મહત્વની બની જાય છે કારણ કે લગભગ ચાર કે છ દાંત આવી ચૂક્યા હોય છે. શરુઆતી દિવસો માં આ માટે માતા માત્ર આંગળી થી મસાજ કરી આપે</span><span lang="GU"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">કે ભીના રુમાલ વડે સાફ કરે. અને ત્યાર બાદ બેબી બ્રશ થી દાંતની સફાઈ કરવાનું ચાલુ કરી શકાય. બાળકને આ માટે માનસિક રીતે તૈયાર કરવા માટે પ્રથમ ઢિંગલી પર બ્રશ કરવાનું કહિ શકાય કે માતાના દાંત સાફ કરવાની રમત રમાડી શકાય ત્યાર બાદ એ રમતમાં બાળકના દાંત ની સફાઈનો વારો આવે તેવુ કંઈ કરી શકાય. થોડા મોટા બાળકોને ટીથ કાઉંટીંગ દ્વારા સમજાવી બ્રશ કરાવી શકાય છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -.25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">કેટલાક સામાન્ય પ્રશ્નો </span></b></span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;">1.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><b>કઈ ટૂથ પેસ્ટ દાંત માટે સૌથી સારી...</b></span></span><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><b>??</b></span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><b>જવાબ</b></span> – દાંતને વયવ્સ્થિત સાફ કરવા બ્રશ ની ગુણવતા અને બ્રશ કરવાની પધ્ધતિ વધુ અગત્યની છે નહિકે ટૂથ પેસ્ટ..! બ્રશ સરળતાથી થાય તેમાટે ટૂથ પેસ્ટ ઉપયોગી છે પરંતુ તે કઈ બ્રાન્ડની છે તે મહત્વનુ નથી. ટૂથ પેસ્ટમાં રહેલ એંટીસેપ્ટીક માઉથ વોશ દ્વારા થોડા સમય માટે મોંમાં તાજગી વરતાય છે પરંતુ ફલાણી ટૂથ પેસ્ટ વાપરવાથી તમારા દાંત 24 કલાક સુરક્ષિત રહેશે ભલે પછી તમે ચોકલેટ ખાઓ- કેન્ડી ખાઓ કે ચીકણી મિઠાઈ ખાઓ તો એ હળાહળ જૂઠો પ્રચાર માત્ર છે અને વૈજ્ઞાનિક સત્ય નથી. દાંતને સુરક્ષિત રાખવા જમ્યા પછી બ્રશ કરવુ જરુરી છે અને જો બ્રશ કર્યા પછી ચોકલેટ- કેન્ડી કે ચીકણી મિઠાઈ ખાશો તો દાંતની સુરક્ષાની કોઈ જ ગેરંટી નથી.</span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;">2.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">શું ફ્લોરાઈડ ટૂથપેસ્ટ વાપરવી વધુ બહેતર છે</span></b></span><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">??</span></b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><br />
</span></b></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><b>જવાબ</b></span> – ફ્લોરાઈડ દાંતના ઈનેમલ ને મજબૂત કરતુ એક રાસાયણિક તત્વ છે. બાળકોને (ખાસ કરીને 6 વર્ષથી નાની ઉંમરમાં) ફ્લોરાઈડ નિયત પ્રમાણમાં આપવાથી દાંતોના ઈનેમલ ને રક્ષણ મળે છે. ફ્લોરાઈડ પાણી અને ટૂથ પેસ્ટ દ્વારા આપી શકાય છે. પરંતુ જો નિયત પ્રમાણથી વધુ પ્રમાણમાં ફ્લોરાઈડ શરીરમાં દાખલ થાય તો ફ્લોરોસીસ નામક રોગ થઈ શકે. ભારતના ઘણા ભાગોમાં પીવાના પાણીમાંજ ફ્લોરાઈડ વધુ જોવા મળે છે આથી ટૂથ પેસ્ટ માં ફ્લોરાઈડ આપવુ જરુરી નથી. પરંતુ જો આપના વિસ્તારમાં પાણી માં ફ્લોરાઈડ નું પ્રમાણ ઓછુ હોય અને જો દાંતમાં સડો થવાની વધુ સંભાવના ડોક્ટરને જણાય તો ફ્લોરાઈડ ટૂથપેસ્ટ એક ઉપયોગી વિકલ્પ છે. </span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;">3.<span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman';"> </span><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">દાંતણ સારુ કે બ્રશ </span></b></span><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;">??</span></b><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"> </span><o:p></o:p></div><div class="MsoListParagraph" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -.25in;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #cc0000;"><br />
</span></b></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: blue;"><b>જવાબ-</b></span> દાંતણ શહેરી લાઈફ માં હવે કદાચ આઉટડેટેડ વસ્તુ છે અને વિદેશોમાં રહેતા બાળકોને એ જોવા ભારત આવવુ પડશે. તેના ફાયદા અને ઉણપ નીચે મુજબ છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b>ફાયદા</b> -<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">1. દાંતણ ચાવવાથી દા6તને પકડી રાખતી પેશીઓને કસરત મળે છે જે બ્રશ થી મળતી નથી. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">2. દાંતણ સામાન્ય રીતે લીમડા- કરંજ કે દેશી બાવળ ના હોય છે આ વનસ્પતિનો ઔષધીય ગુણ છે કે તેને ચાવવાથી તેમાંનું ક્લોરોફીલ છૂટૂ પડે છે જેમાં જીવાણુ વિરોધી ગુણધર્મ છે આથી મોં માં સૂક્ષ્મ જીવાણુનું પ્રમાણ ઘટે છે. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><b>ઉણપ</b> -<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">1. દાતણ બે દાંતની વચ્ચેની જગ્યામાં સફાઈ નથી કરી શક્તુ જે બ્રશ વડે શક્ય છે.</span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">2. નાના બાળકો દાતણ નો પ્રયોગ કરી શક્તા નથી. </span><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal" style="margin-left: .25in;"><span lang="GU" style="font-family: Shruti, sans-serif;">2. શહેરોમાં દાતણ સહેલાઈથી પ્રાપ્ય નથી.</span><br />
</div></span><br />
મૂળ લેખન - ડો. ભરત કટારમલ<br />
<br />
પૂરક માહિતી અને નાવીન્ય સભર રજૂઆત- ડો.મૌલિક શાહ <br />
<br />
આપનો પ્રત્યુત્તર કોમેન્ટ સ્વરુપે ચોક્કસ આપશો. - ડો.મૌલિક શાહ એસોસિયેટ પ્રોફેસર ઓફ પિડીયાટ્રીક્સ એમ.પી.શાહ મેડીકલ કોલેજ જામનગર (ગુજરાત)<br />
<br />
<!-- Include the Google Friend Connect javascript library. --><br />
<script type="text/javascript" src="http://www.google.com/friendconnect/script/friendconnect.js"></script><br />
<!-- Define the div tag where the gadget will be inserted. --><br />
<div id="div-6492554978261292934" style="width:650px;border:1px solid #cccccc;"></div><!-- Render the gadget into a div. --><br />
<script type="text/javascript">
var skin = {};
skin['BORDER_COLOR'] = '#cccccc';
skin['ENDCAP_BG_COLOR'] = '#e0ecff';
skin['ENDCAP_TEXT_COLOR'] = '#333333';
skin['ENDCAP_LINK_COLOR'] = '#0000cc';
skin['ALTERNATE_BG_COLOR'] = '#ffffff';
skin['CONTENT_BG_COLOR'] = '#ffffff';
skin['CONTENT_LINK_COLOR'] = '#0000cc';
skin['CONTENT_TEXT_COLOR'] = '#333333';
skin['CONTENT_SECONDARY_LINK_COLOR'] = '#7777cc';
skin['CONTENT_SECONDARY_TEXT_COLOR'] = '#666666';
skin['CONTENT_HEADLINE_COLOR'] = '#333333';
skin['DEFAULT_COMMENT_TEXT'] = '- \u0aa4\u0aae\u0abe\u0ab0\u0ac0 \u0a9f\u0abf\u0aaa\u0acd\u0aaa\u0aa3\u0ac0 \u0a85\u0ab9\u0ac0\u0a82 \u0a89\u0aae\u0ac7\u0ab0\u0acb -';
skin['HEADER_TEXT'] = '\u0a9f\u0abf\u0aaa\u0acd\u0aaa\u0aa3\u0ac0\u0a93';
skin['POSTS_PER_PAGE'] = '5';
google.friendconnect.container.setParentUrl('/' /* location of rpc_relay.html and canvas.html */);
google.friendconnect.container.renderWallGadget(
{ id: 'div-6492554978261292934',
site: '01151008662877325638',
'view-params':{"disableMinMax":"true","scope":"PAGE","features":"video,comment","startMaximized":"true"}
},
skin);
</script><div class="blogger-post-footer">respond to me with any other topic of your interest in neonatology.on maulikdr@gmail.com</div>maulikdrhttp://www.blogger.com/profile/15087049113548197597noreply@blogger.com4